Sandbroätten eller Styrbjörnssönernas ätt (spets från vänster) är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som var välkänd under 1300-talet och som fått sitt namn från stamgodset Sandbro i Björklinge socken.[1]

Sandbroätten
delad sköld med spets från vänster
Känd sedan1300-talet
UrsprungBjörklinge socken
SätesgårdSandbro
SynonymStyrbjörnssönernas ätt
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1400-talet
Svärdssidanomkring 1400
Norunda härads läge i Uppland

Vapen: delad sköld med spets från vänster, ibland är nederkanten på spetsen nästan, eller helt rakt horisontell, ibland går spetsens undersida snett uppåt, vilket kan ses på SDHK-nr: 3797 med vapen från fyra samtida sigillanter från ätten: Torsten Styrbjörnsson, dennes bröder Johannes, Olof, och Greger.[2]

HistoriaRedigera

Sandbroättens sätesgård var Sandbro i Björklinge socken, Norunda härad, vilket under medeltiden var ett av Upplands största härader, och med ett stort inslag av frälsejord.[1] Till ätten hörde även de två medeltida stenhusen (befästa borgar) Lindholm vid Långsjöns norra spets samt Nynäs vid Långsjöns östra strand, två kilometer från varandra.[3] [4]

Sandbroätten har beskrivits som: [1]

...en betydande uppländsk frälsesläkt som blomstrade under 1300-talet men dog ut på svärdssidan omkring 1400
– Rahmqvist, Sigurd, Sandbroätten, in: Personhistorisk Tidskrift

SläkttavlaRedigera

  1. Styrbjörn Torstensson:
    1. Torsten Styrbjörnsson var i mitten av 1300-talet fogde (advocatus) i Hälsingland. [5] Torsten av Sandbro (Thorstanus de Sambro) är 1296 omnämnd som en av de sju ledamöter från Tiundaland som tillsatts för att utarbeta Upplandslagen under Birger Persson (Finstaätten)s ledning. [1]
    2. Katarina Styrbjörnsdotter var gift med Nils Gerbo.[6]
    3. Gregorius eller Gregers Styrbjörnsson (1321-1360), riddare, var gift med Katarina Bengtsdotter (ansikte). Han är nämnd 1348 när Olof Ribber kungör att han till herr Gregorius och dennes arvingar år 1348 sålt ett örtugland jord i Märsätra och att herr Gregorius hustru och barn fortfarande har honom i sitt värn. Herr Karl i Vendel och herr Jakob i "Berklingum" beseglar..[7]
      1. Jon, eller Johan Gregersson (död efter 1399),[8] gift med Katarina Sunesdotter, dotter till Sune Håkansson (två nedvända sparrar) och Sigrid Bengtsdotter (Bielke af Åkerö).död 1392,[9] [10] [11]
        1. Kristina Johansdotter, gift med riddaren och riksrådet Nils Bosson (Natt och Dag)
      2. Magnus Gregersson i Brattastad. Omtalas 1368 som häradshövding i Vendels härad.[12] [13] [14] [15] [16] Magnus Gregersson (Sandbroätten) i Bräcksta (Tensta socken) säljer med samtycke av sin bror Jon Gregersson och sin ”måg” Ulf Bengtsson, till herr Sigvast Olofsson, kanik i Uppsala och domkyrkans syssloman, 5 1/2 öresland gammal frälsejord i Hälleby i Östuna socken, Långhundra härad för 65 mark gängse penningar.[17]. Gift med Bengta (Benedikta) [18]Magnusdotter (död 1382?). I testamente nämns hennes make Magnus (Gregersson) , systern fru Sigrid och syskonbarnet fru Helena, båda Klara kloster, svärsonen herr Bengt jämte hans maka och deras son samt Bengtas dotter vid namn Kristina, vilka alla erhåller dyrbarheter.[19]
        1. NN Magnusdotter, (gift med Ulf Bengtsson? se ovan)
      3. Ingeborg Gregersdotter (dör mellan 1407 och 1413). [8]
    4. Johan (Johannes), fastighetsägare i Uppland.
    5. Olof. År 1345 omnämns hans änka Margareta.

De båda sista bröderna är i flera källor identifierade som en person, kallad Johannes Olof, men är i Svenska sigiller från medeltiden av Bror Emil Hildebrand omnämnda som två personer, Johan och Olof.[20]

Torsten Styrbjörnsson omnämns i äldre litteratur som tillhörig ätten Gren, vilken förde ett snarlikt vapen.[21]

Av ovanstående nämns vid en besegling 1334: Olof Styrbjörnsson, Torsten Styrbjörnsson , samt Torsten Johansson, Johannes och Gregorius, när de förde sigill med en spets från vänster.[22]

KällorRedigera

NoterRedigera

[1]

  1. ^ [a b c d e] Rahmqvist, Sigurd, Sandbroätten, Personhistorisk Tidskrift, Bd. 74 (1978), S. 47– 79
  2. ^ SDHK-nr: 3797 med vapen från fyra sigillanter från ätten
  3. ^ Rahmqvist, Sigurd; Sandbroätten en Uppländsk frälsesläkt och dess gods. PHT 1978
  4. ^ Borgar och befästningar i det medeltida Sverige av Christian Lovén, Kungl. Vitterhets, historie och antikvitets akademien, 1999, ISSN 0083-6761
  5. ^ SDHK-nr: 5464
  6. ^ Brev ur askan: de i slottsbranden 1697 eller på annat sätt förlorade miscellaneabreven enligt äldre arkivförteckningar, Johan Peringskiölds anteckningar m.m av Hans Gillingstam, Svenska Riksarkivet, 1996, Skrifter utgivna av Svenska riksarkivet, Riksarkivet Stockholm, ISSN 0346-8488
  7. ^ [1]sdhk_5542}
  8. ^ [a b] Händelö gård - RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV)
  9. ^ Bielke af Åkerå på adelsvapen.com
  10. ^ Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor I, 1925 art. Bielke af Åkerö, Tabell 11 s. 356
  11. ^ Anthoni, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, 1970 s. 62, 91 not 1
  12. ^ 10047 1379 oktober 28 Uppsala
  13. ^ Häradshövdingeämbetet i senmedeltidens och Gustav Vasas Sverige av Sten Claëson, Institutet för rättshistorisk forskning, 1987
  14. ^ J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige I (1954), s. 77
  15. ^ S. Rahmqvist i PHT 1978, s. 68–69
  16. ^ SDHK 9326
  17. ^ SDHK-nr: 13105
  18. ^ SDHK-nr: 12244
  19. ^ SDHK-nr: 9984
  20. ^ Svenska sigiller från medeltiden av Bror Emil Hildebrand, nr 383, Inge Kettilbjörnsson, riddare
  21. ^ [2] i Swea och Götha Höfdinga-Minne sedan 1720, andra boken, sidan 276
  22. ^ SDHK-nr: 4101