Sanda kyrka, Jönköping

tidigare medeltida kyrka i Vättersnäs

Sanda kyrka, eller Sanna kyrka,[1] var en kyrkobyggnad och församlingskyrka i Sanda socken. Kyrkan var en medeltida kyrka, som på grund av Vätterns landhöjning enligt en föreställning kom att hamna under vattenytan.[1]

Sanda kyrka
Kyrka
Litografi över Sanda kyrka från 1800-talet.
Litografi över Sanda kyrka från 1800-talet.
Land Sverige Sverige
Län Jönköpings län
Landskap Småland
Ort Huskvarna
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Linköpings stift
Dekonsekrerad/
Riven
 
 - Riven efter 1556
Karta över Sanda skattehemman. Sanda kyrka anges högst upp vid sjökanten. Lantmätare Dunkers karta från 1646.
Karta över Sanda skattehemman. Sanda kyrka anges högst upp vid sjökanten. Lantmätare Dunkers karta från 1646.
Karta över Sanda skattehemman. Sanda kyrka anges högst upp vid sjökanten. Lantmätare Dunkers karta från 1646.

Kyrkan omnämns första gången 1331. Sanda socken ägdes först av frälset, men donerades till Linköpings domkyrka. Gustav Vasa bestämde 1556 att socknen skulle delas mellan grannsocknarna Ljungarums socken och Hakarps socken,[2] varpå byggnadsmaterialet i kyrkan förmodligen togs tillvara till andra byggnader.[1] Föreställningen har senare uppkommit om att kyrkogården helt eller delvis skulle ha rasat ut i sjön. Bland annat har angetts att kyrkogårdsmurens norra del skulle vara belägen flera hundra alnar ut i sjön, medan den södra delen fortfarande skulle vara belägen på land.[2]

Anders Gutehall konstaterar i sin text om kulturlandskapet under vatten i Vättern att en myten om kyrkan, "kyrkan som föll offer för Vätterns vågor" uppstod.[1] Bland annat har Carl Jonas Love Almqvist, en tid boende i Sanna, skildrat hur hans dotter fiskat upp dödskallar från sjöns botten:

fiskar som oftast upp friska dödskallar med de superbaste hvita tänder och till och med hårstrån ännu qvarsittande på skallen. Man kan icke begära stort mera. Sedan det gått så illa med Sanna kyrka, har socknens helgedom blifvit flyttad till Ljungarum, der en liten träkyrka nu står. Detta är ingen fantasi, utan gedigen, historisk sanning. Du har väl hört denna berättelse? Men jag tycker, det är omniöst nog, att just jag skulle komma att bo på en plats, der rent af en kyrka fallit i sjön och dränkts med kyrkogård och alla sina lik.
– Carl Jonas Love Almqvist, 23 april 1843[1]

En dopfunt daterad till första hälften av 1200-talet som tros ha tillhört kyrkan återfanns vid strandkanten 1910, och finns idag på Jönköpings läns museum. På museet finns även ett lås som tros ha tillhört kyrkan, tillverkat i gotisk stil och tillverkat under 1500-talet.[1] Kyrkans exakta läge har inte kunnat fastställas, men Gutehall menar att den troligen stod i nordvästra hörnet av nuvarande kvarteret Ungkarlen vid Huskvarnaviken i nordöstra Vättersnäs.[1]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g] Gutehall, Anders. ”Huskvarnaviken – ett kulturlandskap under vatten”. Det nära förflutna – om arkeologi i Jönköpings län. https://www.academia.edu/1992145/Huskvarnaviken_ett_kulturlandskap_under_vatten?auto=download. Läst 27 januari 2018. 
  2. ^ [a b] Borg, Jan & Gutehall, Anders (2004). På Vätterns botten intet nytt. Utredning inför nedläggande av köldbärarledning över Högagärdet och ut i Vättern.. Jönköpings läns museum. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127104558/http://www.jkpglm.se/PageFiles/1987/2004_35.pdf. Läst 27 januari 2018. 

Litteratur redigera

{{#coordinates:}}: kan inte ha mer än en primär tagg per sida