Samuel Samuelis Mörtling

svensk präst i Linderås, Sverige

Samuel Samuelis Mörtling, född 16 december 1700 i Törnevalla församling, Östergötlands län, död 26 maj 1754 i Linderås församling, Jönköpings län, var en svensk präst.

Samuel Samuelis Mörtling
Född16 december 1700[1]
Törnevalla församling[1], Sverige
Död26 maj 1754[1] (53 år)
Linderås församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
Utbildad vidUppsala universitet[1]
Lunds universitet[1]
SysselsättningPräst[1]
Befattning
Pastorsadjunkt, Linderås församling (1727–1728)[1]
Komminister, Linderås församling (1728–1735)[1]
Kyrkoherde, Linderås församling (1735–1754)[1]
BarnSamuel Mörtling (f. 1731)[1]
Jonas Mörtling (f. 1733)[1]
FöräldrarSamuel Mörtling[1]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Samuel Mörtling föddes 1700 i Törnevalla församling. Han var son till kyrkoherden i Östra Skrukeby församling. Mörtling blev 1719 student vid Uppsala universitet och 1726 student vid Lunds universitet. Han avlade magisterexamen 1727 vid Lunds universitet och prästvigdes 1727. Mörtling blev pastorsadjunkt i Linderås församling och 1728 komminister i församlingen. År 1733 var han respondent vid prästmötet. Han blev 1735 kyrkoherde i Linderås församling. Han avled 1754 i Linderås församling.[2]

Familj redigera

Mörtling gifte sig första gången 1728 med Margareta Livin. Hon var dotter till kyrkoherden Jonas Magni Livin och Gunilla Bjugg i Linderås församling. De fick tillsammans sju barn.[2]

Mörtling gifte sig andra gången 1742 med Helena Maria Schultz. Hon var dotter till kyrkoherden i Kättilstads församling och hade tidigare varit gift med komministern Landström i Klockrike församling. Schultz och Mörtling fick tillsammans barnen kyrkoherden Samuel Mörtling i Linderås församling, kyrkoherden Jonas Mörtling i Rystads församling, fabrikören Jacob Mörtling i Köping och Margareta Elisabet Mörtling som var gift med inspektoren Hultström. Efter Mörtlings död gifte Schultz om sig med handlanden Didrik Borg.[2]

Bibliografi redigera

  • De fideli praeceptore. Pr. A. Rydelio LondG. 1726.[2]
  • Comparatio inter Atheismum et superstitionem Pr. C. Papke ib e. a.[2]
  • Oratio de Amicitia Societatum vincuto ib. e. a. msc.[2]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Johan Isaac Håhl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1847, s. 310, läst: 26 september 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Håhl, Johan Isaac (1847). Linköpings stifts herdaminne Del 3. Norrköping. sid. 310. Libris 349898