Öppna huvudmenyn
Ej att förväxlas med den tidigare genren med ursprung i 1940-talet, se Rhythm and blues

Samtida R&B (engelska: Contemporary R&B), (även känt som nutida R&B, modern R&B eller bara R&B) fram tills år 1990 kallad Black music, är en musikgenre med ursprung ur post-discon och kombinerar inslag av soul, funk, pop och (efter 1986) hiphop.[2] Förkortningen "R&B" härstammar från 1940-talets rhythm and blues-musik, men denna har egentligen enbart en indirekt koppling till samtida R&B vad gäller stilursprung. Hopslagen med hiphop så är R&B den största genren i USA, med 25,1% lyssnare av den amerikanska befolkningen.[3] De främsta svenska radiostationerna som levererar samtida R&B är P3 Din Gata, The Voice och PWR Street.

Samtida R&B
Trey Songz är en av dagens främsta sångare inom mainstream R&B, och en av få att hålla fast vid R&B utan kompromiss.[1]
Trey Songz är en av dagens främsta sångare inom mainstream R&B, och en av få att hålla fast vid R&B utan kompromiss.[1]
StilursprungPost-disco, Soul, Funk, Pop, Hiphop
Kulturellt
ursprung
USA, början av 1980-talet
InstrumentBas
Trummaskin
Keyboard
Vokalmusik
PopularitetHopslagen med hiphop, 25.1% lyssnare bland den amerikanska befolkningen. Därmed den dominerande genren i USA.
SubgenrerNew jack swing
Hiphop soul
Alternativ R&B
FusionsgenrerNeosoul
2-step garage
Funk melody
Relaterat
Afroamerikansk musik
Urban contemporary

Innehåll

Karaktäristisk stilRedigera

Samtida R&B har en polerad stil av inspelning och produktion, trummaskin-baserade rytmer och en smidig, extravagant stil av vokal bearbetning. Vokalmusik är av stor vikt inom samtida R&B. Sångarna är ofta kända för användning av melism, populariserad av sångare som Michael Jackson, R. Kelly, Stevie Wonder, Whitney Houston och Mariah Carey. Elektroniska influenser blir alltmer en ökande trend, och användningen av hiphop- och dance-inspirerade beats är typiska.

HistoriaRedigera

1980Redigera

Då disco-eran kom till ett slut började en ny generation av producenter lägga syntar och smidiga trummaskin-beats till afroamerikansk musik. Resultatet på detta kom redan år 1979 med albumet Off the Wall av Michael Jackson, producerat av Quincy Jones.[4][5] De hade skapat mer elektroniska element för att hitta ett jämnare, dansgolv-vänligare sound. Detta var den så kallade post-discon, som lade grunden för den framtida uppkomsten av R&B. Just eftersom R&B:n växte ur discons bortgång, och på grund av artister som Michael Jackson, Marvin Gaye, Whitney Houston och Janet Jackson så var mainstream R&B, under sina första år, mycket pop-orienterad. Andra amärkningsvärda 1980 R&B-musiker inkluderar Luther Vandross, The S.O.S Band, Mtume, Freddie Jackson, DeBarge, Loose Ends, och Stephanie Mills. Från och med 1981 gick genren under den breda termen "Black music".

Tina Turner gjorde comeback under andra halvan av 1980-talet, medan Whitney Houston och Janet Jackson bröt sig in i pop topplistan med en rad hits. Janet Jacksons album Control (1986) anses varit viktig i utvecklingen av R&B, då hon och hennes producenter, Jimmy Jam och Terry Lewis, skapade ett nytt sound som fixerade rytmiska inslag av funk och disco, tillsammans med höga doser av syntar, slagverk, ljudeffekter och känsligheten av rapmusik. Samma år började Teddy Riley producera hiphop-beats under ett mer typiskt soul-sound och gospelstämmor. Ett spår han producerade för Johnny Kemp, "Just Got Paid", påbörjade detta samts gruppen Guy som Riley bildade. Denna kombination av R&B-stil och hiphop-rytmer benämndes new jack swing och tillämpades andra artister som Bobby Brown, Keith Sweat, Jodeci och Bell Biv DeVoe.

1990Redigera

År 1990 ersattes "Black music" och Billboard återinförde termen "R&B" (från 1950-talets rhythm and blues, vilken i sig ursprungligen kallades "Race music"). Detta eftersom genren under den tiden vuxit för att få en mycket bredare mångfald av målgrupp - inklusive vita. Vidare motiverade Billboard denna ändring med att "R&B som stämpel är mycket mindre trolig att skapa förväntningar om rasen eller den etniska bakgrunden av musikens skapare. Det bör stå klart att Billboard aldrig menade att termen "black" skulle referera till färgen av artisterna som skapade black music".[6] Förkortningen "R&B" härstammar alltså från rhythm and blues-musik, fastän den egentligen har en enbart indirekt koppling till samtida R&B vad gäller stilursprung.

I motsats till verk av Boyz II Men, Babyface och liknande artister hade andra R&B-artister och grupper från samma period börjat lägga ännu mer av ett hiphop-ljud till sitt arbete, liksom den innovativa gruppen Jodeci, Blackstreet och Tony! Toni! Toné!. De synt-baserade rytmerna i new jack swing ersattes av raspigare east coast hiphop-inspirerade backing tracks. Det resulterade i en genre märkt som hiphop soul av producenten Sean "P. Diddy" Combs, som också hade agerat mentor för gruppen Jodeci i början och hjälpte dem med deras unika utseende. Sean Combs fortsatte smälta sedan ihop dessa element för att bilda spår med artister som TLC. Detta var en riktning som följdes av Rodney Jenkins med sina släta produktioner med Destiny's Child.

 
Aaliyah, en ikon för 90-talets R&B, genrens mest framgångsrika period

Under mitten av 1990-talet så ledde Michael Jackson, R. Kelly, Janet Jackson, Mariah Carey, Aaliyah, TLC, SWV och Boyz II Men den samtida R&B:n till att bli mainstream. I slutet av 1990 skapade Raphael Saadiq från Tony! Toni! Toné! annorlunda toner med torrare, klippt musik - i synnerhet med D'Angelo. Denna genre blev neosoul, vilken blandade 1970-talets soul-influenser med hiphop soul. Den nya genren leddes av andra artister som Erykah Badu, Lauryn Hill, och Maxwell. I andra änden av skalan skapade Timbaland ryckiga beats, medan han tömde ut spår med en mer elektronisk känsla och obskyra samples. Hans arbete med Ginuwine, Missy Elliot och Aaliyah är särskilt stark. The Neptunes fortsatte sitt arbete med att skapa extremt minimala grooves. Lauryn Hill och Missy Elliott fortsatte att ytterligare sudda linjen mellan R&B och hiphop genom att spela båda stilarna.

2000-nutidRedigera

Av 2000-talet, hade korspollinering mellan R&B och hiphop ökat. Mainstream modern R&B fick ett sound mer baserat på rytm än hiphop soul hade och saknade blandningen av den urbana hardcore- och soul-aktiga "grind"-känsla som hiphop soul förmedlar. Det rytmiska elementet härstammar från new jack swing. R&B började fokusera mer på soloartister snarare än grupper medan 2000-talet fortskred. Enligt Billboard Magazine så var de mest kommersiellt framgångsrika R&B-artisterna av decenniet Usher, Beyoncé från Destiny's Child, Alicia Keys, Mariah Carey och Rihanna.Globalt stora artister som Selena Gomez, Ariana Grande har börjat utveckla sin music genom modern R&B blandat med funk, hiphop och pop.

Den EDM-vågen som uppkom i början av 2010-talet kom att starkt influera även R&B:n. Här samarbetade R&B-sångare som Chris Brown, Kelly Rowland från Destiny's Child, Rihanna och Usher med house-producenter.[7] Mot mitten av 2010-talet växte en ny våg av R&B, ur hipsterkulturen, som motreaktion till EDM-vågen, som ansetts ha besudlat äkta R&B. Denna genre, så kallad alternativ R&B, bärs av sångare som The Weeknd, Jhené Aiko, Miguel och Frank Ocean.[8].

År 2015 anses också vara en av de största åren för R&B sedan 1990-talet. Den dominerade i sin nuvarande arena, Urban AC radio och fristående skivbolag, men började också långsamt glida tillbaka till mainstream. De mest framgångsrika artisterna här var bland andra Jazmine Sulllivan, Janet Jackson, Tamia, Tyrese, Ne-Yo, Raheem DeVaughn, Miguel och Bryson Tiller.[9]

Populära musiker efter årtiondeRedigera

1980-taletRedigera

1990-taletRedigera

2000-taletRedigera

2010-taletRedigera

Svenska R&B-musikerRedigera

ReferenserRedigera