Sametinget (Norge)

För Sametinget i Kiruna, se Sametinget (Sverige), för Sametinget i Enare, se Sametinget (Finland), för Sametinget på Kolahalvön, se Sametinget (Ryssland)

Sametinget (nordsamiska: Sámediggi) är en folkvald församling för samer i Norge.

De tre sametingspresidenterna Sven-Roald Nystø, Aili Keskitalo och Ole Henrik Magga

Sametinget är en politisk institution som ska stärka samernes politiska position. Det arbetar efter parlamentariska principer, innebärande att det sittande Sametingsrådet, under ledning av sametingspresidenten, baserar sitt arbete på majoritet för sina förslag vid omröstningar på tinget.

Sametingsbyggnaden och kansliet ligger i Karasjok i Finnmark.

Val

Alla registrerade i Sametingets valmanslista är valbara och kan rösta i sametingsvalen, vilka hålls vid samma tillfällen som stortingsvalen, vart fjärde år.

Registrerade på valmanslistor^[1]
År	Antal
1989	5 505
1997	8 665
2001	9 921
2005	12 538
2009	13 890
2011	14 162
2013	15 005
2015	15 356
2017	16 958
2019	18 103
2021	20 545

Vid sametingsvalen 1989–2009 fanns 13 valkretsar och valdes in 39 ledamöter. Under valperioden 2005–2009 fanns därutöver fyra utjämningsmandat. Till sametingsvalet 2009 infördes en ny valordning, vilken gick ut på att antalet valkretsar minskades till sju och antalet ledamöter till 39, utan utjämningsmandat. Mandatfördelningen i valkretsarna baserades på antalet registrerade i valmanslistorna.

Historik

År 1978 beslöt Stortinget att dämma upp Alta-Kautokeinoälven och bygga ett vattenkraftverk. Detta ledde till omfattande protester, aktioner och demonstrationer både från samer och från miljögrupper, den så kallade Alta-konflikten. Samernas kamp mot kraftstationen och för sina rättigheter som ursprungsbefolkning fick stor uppmärksamhet både i Norge och utomlands. Regeringen tillsatte då Samerettsutvalget och Samekulturutvalget for att tillmötesgå samernas krav.

År 1984 lade Samerettsutvalget fram sin första delrapport, Om samenes rettstilling (NOU 23:1984), vilken lade grunden för Stortingets beslut i juni 1987 om den så kallade Sameloven, Lov om Sametinget og andre samiske rettsforhold och med denna upprättandet av Sametinget.

Det första sametingsvalet hölls hösten 1989 och det första sametinget öppnades den 9 oktober 1989 i Karasjok av H.M. Kong Olav V. Som första president valdes Ole Henrik Magga från Norske Samers Riksforbund.

Sametingets ledamöter efter 2009 års val

Det Norske Arbeiderparti 14 representanter

Norske Samers Riksforbund 11 representanter
Árja 3 representanter
Fremskrittspartiet 3 representanter
Norske Samers Riksforbunds och Samefolkets Partis samlingslista 2 representanter
Åarjel-Saemiej Gielh 1 representanter
Høyre 1 representant
Flyttsamelista 2 representanter
Nordkalottfolket 1 representant
Samer bosatt i Sør-Norge 1 representant

Sametingspresidenter

Nr.		Tillträdde	Avgick	Parti
1	Ole Henrik Magga (1947–)	1989	1997	Norske Samers Riksforbund
2	Sven-Roald Nystø (1956–)	1997	2005	Norske Samers Riksforbund
3	Aili Keskitalo (1968–)	2005	2007	Norske Samers Riksforbund
4	Egil Olli (1949–)	2007	2013	Arbeiderpartiet
5	Aili Keskitalo (1968–)	2013	2016	Norske Samers Riksforbund
6	Vibeke Larsen (1971–)	2016	2017	Arbeiderpartiet
6	Vibeke Larsen (1971–)	2017	2017	Partipolitisk oavhängig
7	Aili Keskitalo (1968–)	2017	2021	Norske Samers Riksforbund
8	Silje Karine Muotka (1975–)	2021	Sittande	Norske Samers Riksforbund