Sadachbia

stjärna i Vattumannens stjärnbild

Sadachbia eller Gamma Aquarii (γ Aquarii, förkortat Gamma Aqr, γ Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[11] belägen i den norra delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud på 3,85[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 19,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 164 ljusår (ca 50 parsek) från solen.

Sadachbia (γ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 21m 39,37542s[1]
Deklination-01° 23′ 14,4031″[1]
Skenbar magnitud ()+3,849[2]
Stjärntyp
SpektraltypA0 V[3]
U–B-0,092[2]
B–V-0,060[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-15[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +129,53[1] mas/år
Dek.: +7,77[1] mas/år
Parallax ()19,92 ± 1,04[1]
Avstånd164 ± 9  (50 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()+0,10[5]
Detaljer
Massa2,5[6] M
Radie2,44[7] R
Luminositet86,89[7] L
Temperatur10 500[8] K
Metallicitet+0,30[8] dex
Vinkelhastighet80[9] km/s
Andra beteckningar
Sadalachbia, Sadachbia, 48 Aquarii, ADS 15864, BD-02 5741, FK5 842, HD 212061, HIP 110395, HR 8518, SAO 146044, WDS J22217-0123A.[10]

Nomenklatur redigera

Gamma Aquarii har det traditionella namnet Sadachbia, som kommer från det arabiska uttrycket بية (sa'd al-'axbiyah), vilket betyder "hemmets (tältets) lycka". På hindi kallas den också Satabhishaj (hundra läkare) och den kallas Sadhayamtamil. I stjärnkatalogen i Al Achsasi Al Mouakket-kalendern, benämndes stjärnan Aoul al Achbiya (أول ألأجبية - awwil al ahbiyah), som översattes till latin som Prima Tabernaculorum, vilket betyder "hemmets (tältets) första lycka".[12]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Sadachbia för Gamma Aquarii i augusti 2016 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names. [11]

Egenskaper redigera

Primärstjärnan Gamma Aquarii A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A0 V.[3]. Den har en massa som är ca 2,5[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 2,4[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 87[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 10 500[8] K. Den är en tänkbar Lambda Boötis-stjärna, vilket tyder på att den kan ha samlat in lågmetallisk omgivande gas i ett tidigare skede.[14]

Gamma Aquarii är ett spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 58,1 dygn. Följeslagaren Gamma Aquarii har även benämningen UCAC2 31430071.[15]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Cousins, A. W. J. (1984), "Standardization of Broadband Photometry of Equatorial Standards", South African Astronomical Observatory Circulars, 8: 59, Bibcode:1984SAAOC...8...59C.
  3. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
  4. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ Eggen, Olin J. (July 1998), "The Age Range of Hyades Stars", The Astronomical Journal, 116 (1): 284–292, Bibcode:1998AJ....116..284E, doi:10.1086/300413.
  6. ^ [a b] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015). "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets". The Astrophysical Journal. 804 (2): 146. arXiv:1501.03154. Bibcode:2015ApJ...804..146D. doi:10.1088/0004-637X/804/2/146. Vizier catalog entry
  7. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/sadachbia. Hämtad 2018-11-01.
  8. ^ [a b c] Baschek, Bodo; Searle, Leonard (February 1969), "The Chemical Composition of the Lambda Bootis Stars", Astrophysical Journal, 155: 537, Bibcode:1969ApJ...155..537B, doi:10.1086/149890.
  9. ^ Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224.
  10. ^ "gam Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg.
  11. ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 26 februari 2018.
  12. ^ Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55: 429–438, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429.
  13. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ King, J. R. (July 1994), "Accretion from Circumstellar Discs and the Lambda-Bootis Phenomenon", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 269 (1): 209–217, Bibcode:1994MNRAS.269..209K, doi:10.1093/mnras/269.1.209.
  15. ^ "UCAC2 31430071 -- Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2018-02-26

Externa länkar redigera