Saccolaimus[1] är ett släkte av däggdjur som ingår i familjen frisvansade fladdermöss.[1] Släktet har ett stort utbredningsområde från Afrika över södra Asien till Australien.[2] Arterna är nära besläktade med gravfladdermöss (Taphozous) och båda släkten sammanfattas ofta i underfamiljen Taphozoinae.[3]

Saccolaimus
Saccolaimus flaviventris Museum Victoria.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljFrisvansade fladdermöss
Emballonuridae
SläkteSaccolaimus
Vetenskapligt namn
§ Saccolaimus
AuktorTemminck, 1838
Hitta fler artiklar om djur med

TaxonomiRedigera

Kladogram enligt Catalogue of Life[1]:

 Saccolaimus 

Saccolaimus flaviventris



Saccolaimus mixtus



Saccolaimus peli



Saccolaimus pluto



Saccolaimus saccolaimus



Wilson & Reeder (2005) samt IUCN listar Saccoliamus pluto som underart till Saccolaimus saccolaimus.[3][4]

UtseendeRedigera

Kroppslängden (huvud och bål) varierar mellan 11 och 16 cm för Saccolaimus peli och 7 till 10 cm för australiska arter. Svansen är hos den förstnämnda 2,7 till 3,6 cm lång och hos de andra 2 till 3,5 cm lång. Saccolaimus peli når en vikt av 90 till 105 gram medan de andra väger 30 till 60 gram. Pälsen har på ryggen en mörkröd till svart färg och buken är ljusare. Hos Saccolaimus saccolaimus förekommer vita fläckar på kroppen. På övre halsen finns ett hudveck liksom en påse. Däremot finns i motsats till hos närbesläktade fladdermöss ingen påse i flygmembranen.[2]

EkologiRedigera

Individerna vilar på dagen gömda i den täta växtligheten, i grottor eller i trädens håligheter. Under natten flyger de längs skogens kanter och fångar nattfjärilar och skalbaggar. Beroende på art och population vilar de ensam eller i mindre flockar. Under flyget utstöter Saccolaimus peli och kanske andra arter av släktet höga skrik. Honor föder en unge per kull.[2]

StatusRedigera

IUCN listar Saccolaimus mixtus med kunskapsbrist (DD) och de andra tre arterna som livskraftig (LC).[4]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (25 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/saccolaimus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  2. ^ [a b c] Ronald M. Nowak, red (1999). Saccolaimus (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 309/10. ISBN 0-8018-5789-9 
  3. ^ [a b] Wilson & Reeder, red (2005). Saccolaimus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  4. ^ [a b] Saccolaimus på IUCN:s rödlista, läst 4 maj 2014.

Externa länkarRedigera