Somnambulism (av lat. somnus, sömn, och ambulare, att promenera) betyder att gå i sömnen.
| Somnambulism | |
| Latin: somnambulismus, noctambulismus | |
 John Everett Millais, The Somnambulist, 1871. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | F51.3[1] |
| ICD-9 | 307.4 |
| DiseasesDB | 36323 |
| Medlineplus | 000808 |
| eMedicine | article/1188854 |
| MeSH | svensk engelsk |
Somnambulism (sömngång) innebär att den sovande gör saker som man normalt gör i vaket tillstånd eller utför handlingar som man helst undviker i vaket tillstånd. Människor i alla åldrar kan gå i sömnen. Det inträffar vanligen under första tredjedelen av natten när den sovande befinner sig i djupare sömn.
Somnambulism är också en äldre benämning inom parapsykologin på spontan eller genom hypnos eller animal magnetism framkallad trans. Patienten eller mediet kallades somnambul.[2] Termerna används i äldre parapsykologisk litteratur.
Det finns inga belägg för att det skulle vara farligt att väcka en person som går i sömnen, tvärtom kan det vara farligt att inte väcka personen då denne löper större risk att skada sig i sitt sovande tillstånd. Många är initialt mycket förvirrade om de väcks.
Referenser
redigera- ^ Who.int
- ^ Birger Qvarnström (1959). Parapsykologi. Stockholm: Natur & Kultur
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Somnambulism.
