Somnambulism (av lat. somnus, sömn, och ambulare, att promenera) betyder att gå i sömnen.

Somnambulism
Latin: somnambulismus, noctambulismus
John Everett Millais, The Somnambulist, 1871.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10F51.3[1]
ICD-9307.4
DiseasesDB36323
Medlineplus000808
eMedicinearticle/1188854 
MeSHsvensk engelsk

Somnambulism (sömngång) innebär att den sovande gör saker som man normalt gör i vaket tillstånd eller utför handlingar som man helst undviker i vaket tillstånd. Människor i alla åldrar kan gå i sömnen. Det inträffar vanligen under första tredjedelen av natten när den sovande befinner sig i djupare sömn.

Somnambulism är också en äldre benämning inom parapsykologin på spontan eller genom hypnos eller animal magnetism framkallad trans. Patienten eller mediet kallades somnambul.[2] Termerna används i äldre parapsykologisk litteratur.

Det finns inga belägg för att det skulle vara farligt att väcka en person som går i sömnen, tvärtom kan det vara farligt att inte väcka personen då denne löper större risk att skada sig i sitt sovande tillstånd. Många är initialt mycket förvirrade om de väcks.

Referenser redigera

  1. ^ Who.int
  2. ^ Birger Qvarnström (1959). Parapsykologi. Stockholm: Natur & Kultur 

Externa länkar redigera