Södervidinge socken
Södervidinge socken i Skåne ingick i Harjagers härad och området ingår sedan 1971 i Kävlinge kommun och motsvarar från 2016 Södervidinge distrikt.
| Södervidinge socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Härad | Harjagers härad |
| Kommun | Kävlinge kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 9 kvadratkilometer |
| Upphov till | Södervidinge landskommun Södervidinge församling |
| Motsvarar | Södervidinge distrikt |
| Tingslag | Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsagas tingslag (–) Harjagers härads tingslag (–) |
| Karta | |
  Södervidinge sockens läge i Skåne län. | |
| Koordinater | 55°49′18″N 13°05′45″Ö / 55.82166667°N 13.09583333°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1363 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Södervidinge distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 8,88 kvadratkilometer varav 8,82 land.[1] År 2000 fanns här 294 invånare.[2] Kyrkbyn Södervidinge med sockenkyrkan Södervidinge kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Socknen har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Södervidinge församling och för de borgerliga frågorna bildades Södervidinge landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Teckomatorps landskommun som upplöstes 1969 då denna del uppgick i Kävlinge köping som ombildades 1971 till Kävlinge kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Kävlinge församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Södervidinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Harjagers härad. De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Onsjö kompani och Skånska husarregementet, Landskrona skvadron, Billesholms kompani.[4]
Geografi redigera
Södervidinge socken ligger norr om Kävlinge. Socknen är en odlad slättbygd.[5][1][6]
I socknen finns tre byarna Södervidinge, Särslöv och Allarp. Dessutom korsas socknen av två järnvägslinjer; bandelen Kävlinge - Landskrona på västkustbanans nya sträckning och järnvägen mellan Kävlinge och Teckomatorp, där Södervidinge station var i drift fram till 1960-talet.
Fornlämningar redigera
Cirka 12 boplatser och två gånggrifter från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns cirka 15 gravhögar.[5][7][8][6]
Namnet redigera
Namnet skrevs cirka 1368 Synderhwidinge och kommer från kyrkbyn. Efterleden kan vara inbyggarbeteckningen inge bildat till ett namn på en nu försvunnen sjö vid kyrkan vars namn då innehåller vit, syftande på vit växtlighet som ängsull.[9].
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Södervidinge socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Södervidinge socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Södervidinge socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Södervidinge socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar redigera
- Arkiv relaterade till Södervidinge socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Södervidinge socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Söderhvidinge socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.