Osciner eller sångfåglar (Passeri) är enligt Ericson et al (2003) en infraordning med fåglar som tillsammans med infraordningen subosciner (Tyranni) utgör underordningen Eupasseres i ordningen tättingar.[1] Ibland beskrivs gruppen som en underordning. Oscinernas röstorgan har utvecklats så att de kan framkalla en mycket stor variation av ljud, ofta refererade till som fågelsång. Studier visar att underordningen utvecklades runt 50 miljoner år sedan i de västra delarna av Gondwana som sedermera blev till dagens Australien, Nya Zeeland, Nya Guinea och Antarktis, innan de spreds till övriga världen.[1]
| Osciner | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Underklass | Neornithes |
| Infraklass | Neognata fåglar Neognathae |
| Överordning | Neoaves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Underordning | Eupasseres |
| Infraordning | Osciner Passeri |
| Familjer | |
| (många - se text) | |
| Synonymer | |
| |
Fågelsången används för att kalla på andra fåglar samt att signalera sexualitet. Lätena är ofta varierande, även om vissa arter, såsom många i familjen kråkfåglar, har läten som många människor inte uppfattar som sång.
Familjer inom gruppen
redigeraInfraordningen osciner
- Lyrfåglar (Menuridae)
- Snårfåglar (Atrichornithidae)
- Lövsalsfåglar (Ptilonorhynchidae)
- Eukalyptuskrypare (Climacteridae)
- Kråkfåglar (Corvidae)
- Kråktrastar (Picathartidae)
- Solfåglar och spindeljägare (Nectariniidae)
- Blomsterpickare (Dicaeidae)
- Järnsparvar (Prunellidae)
- Vävare (Ploceidae)
- Sparvfinkar (Passeridae)
- Finkar (Fringillidae)
- Rosenstjärtar (Urocynchramidae) - fördes tidigare till Emberitzidae
- Fältsparvar (Emberizidae)
- Gamla världens flugsnappare (Muscicapidae)
- Trastar (Turdidae)
- Strömstarar (Cinclidae)
- Starar (Sturnidae)
- Härmtrastar (Mimidae)
- Trädkrypare (Certhidae)
- Nötväckor (Sittidae)
- Lärkor (Alaudidae)
- Piplärkor och ärlor (Motacillidae)
- Svalor (Hirundinidae)
- Mesar (Paridae)
- Sångare (Sylviidae)
- Nya världens skogssångare (Parulidae)
- Granlöpare (Peucedramidae)
- Hawaiifinkar (Drepanididae)
- Astrilder (Estrildidae)
- Trupialer (Icteridae), även kända som vävarstarar
- Törnskatfåglar (Laniidae)
- Sidensvansar (Bombycillidae)
- Gärdsmygar (Troglodytidae)
- Gyllingar (Oriolidae)
- Pungmesar (Remizidae)
- Kungsfåglar (Regulidae)
- Stjärtmesar (Aegithalidae)
- Cistikolor (Cisticolidae)
- Klippsmygar (Acanthisittidae)
- Vårtkråkor (Callaeidae)
- Tangaror (Thraupidae)
- Kardinaler (Cardinalidae)
- Hypocolier (Hypocoliidae)
- Blåfåglar (Irenidae), även kända som blågyllingar.
- Bladfåglar (Chloropseidae)
- Blåsmygar (Maluridae)
- Monarker (Monarchidae)
- Marksmygar (Orthonychidae)
- Visslare (Pachycephalidae)
- Mesbärpickare (Paramythiidae)
- Pardaloter (Pardalotidae), även kända som panterfåglar
- Australhakar (Petroicidae), även kända som sångflugsnappare
- Asitier (Philepittidae)
- Australtimalior (Pomatostomidae), även kända som sabelnäbbar
- Bulbyler (Pycnonotidae)
- Solfjäderstjärtar (Rhipiduridae)
- Timalior (Timaliidae), även kända som fnittertrastar
- Vireor (Vireonidae), även kända som vireosångare
- Glasögonfåglar (Zosteropidae)
Referenser
redigeraNoter
redigeraKällor
redigera- Per G. P. Ericson, Martin Irestedt and Ulf S. Johansson (2003) Evolution, biogeography, and patterns of diversification in passerine birds, Journal of avian biology, vol.34, sid:3–15, Naturhistoriska Riksmuseet, läst 2009-12-15. (
PDF) - Erling Jirle (2009) Världens fågelfamiljer, version 4. 12 januari, <www.pheromone.ekol.lu.se>, läst 2009-12-15
