Säby gård

	Säby gård
	Sätesgård
	Säby gårds huvudbyggnad, augusti 2013.
Land	Sverige
Region	Uppland
Kommun	Järfälla kommun
Arkitekt	Trol. Nicodemus Tessin d.ä.
Byggherre	Schering Rosenhane
Ägare	Järfälla kommun
Färdigställande	1650-talet
Arkitektonisk stil	Barock

Ej att förväxla med Säbygården eller Säby, Aspö.

Säby gård är en herrgård och tidigare säteri i Järfälla socken i Järfälla kommun, Stockholms län. Idag ägs Säby gård av Järfälla kommun och hyrs ut till en Waldorfförskola som har sina lokaler i huvudbyggnaden och i den ena flygeln. Säby gård är ett statligt byggnadsminne sedan 1983.^[1] Anläggningen ligger i Järvafältets naturreservat.

Historik redigera

Under 1400-talet ägdes gården av Laurens van Essen efter att tidigare varit ägd av Peter Torstensson som genom pantbrev gick vidare till Kristian Bulla och Hans Tullskrivare.^[2]

Säby gård var redan på 1500-talet en frälsegård och gjordes till säteri på 1630-talet av Schering Rosenhane, som på 1650-talet även lät uppföra den karolinska manbyggnad som än i dag är Säbys huvudbyggnad. Arkitekten var möjligen Nicodemus Tessin d.ä., men eftersom Schering Rosenhane var intresserad av arkitektur påverkade han troligen utförandet till stor del. Som byggmästare anlitades murmästaren Andreas Fischer.^[3]

Till gårdsmiljön hör också ekonomibyggnader, med bland annat stallet och magasinet från 1800-talets slut, det senare inrymmer idag ett sommarcafé. På ett något idealiserande kopparstick från 1600-talet syns en stor anläggning, med tinnar och torn. Kopparsticket visar en huvudbyggnad med mittdel i en våning med vind och utsiktsbalkong samt omgivande sidopartier i två våningar.

Under 1700-talet byggdes mittdelen på med en våning till två våningar och kring år 1800 tillkom två låga sidobyggnader. De gulputsade fasaderna är dekorerade med kraftiga hörnkedjor målade i gulgrå kulör. Huset täcks av ett plåtklätt säteritak och kröns av en lanternin som innehöll en klocka (numera borta). Huvudbyggnaden flankeras av två fristående flygelbyggnader. Den ena flygeln är från 1680-talet, medan den andra - osäkert vilken - är yngre.^[4] Även flyglarna är putsade och har säteritak, dessa är dock täckta med tvåkupigt taktegel. Entréerna till samtliga tre byggnader accentueras av breda frontoner.

Den siste private ägaren var Douglas Dickson, som sålde Säby till kronan för att gården och dess ägor skulle ingå i det militära övningsområdet Järva skjutfält. Säby Gård köptes sedan in vid NK:s 25 årsjubileum 1927. Personalen på NK och NK-skolan kunde därmed tillbringa sin ledighet på gården i ro och gemenskap. Gården blev en samlingsplats för de arbetande och erbjöd en rad aktiviteter och personalen kunde ta del av.^[5]

Historiska bilder redigera

Säby gård avbildad i Suecian 1670.
Säby gård avbildad 1791 av Johan Björnstjerna.
Säby gårds huvudbyggnad på 1890-talet.

Torp under Säby redigera

Bostället Skruven, 1813.

Några av Säbys torp finns bevarade, de ligger numera inom Järvafältets naturreservat:

Torpet Tånglöt nämns skriftligt redan 1589 i jordeboken. Då hette torparen Mårthen. Den siste torparen var August Holmberg som bodde här fram till 1949. Under åren 1956 till 1972 nyttjades torpet som gård för Järfälla hemvärnskår. År 1970 övergick Tånglöt från Kronan till Järfälla kommun. Sedan 1992 har Järfälla brukshundsklubb sin hemvist i torpet.^[6]

Torpet Björnmyra är känt sedan 1728, då bodde Jan Nilsson med hustru här. Björnmyra brukades in till 1940-talet och var bebott ända fram till 1953 av den siste torparen Axel Fredrik Karlsson. Liksom torpet Tånglöt övergick även Björnmyra 1970 från kronan till kommunen.^[7] Björnmyra är numera privat fritidshus.

Torpet Granskog omnämns redan 1589 i jordeboken, då torpet beboddes av en Lasse. Granskog brukades in till 1940-talet och var bebott ända fram till 1970 av den siste torparen som hette Rikard Malkom Wilsson. Därefter övergick stället från kronan till kommunen.^[8] Numera är Granskog klubbstuga för Järfälla OK.

Några torp som låg under Säby gård, men inte längre finns kvar, var Ålsta by med Ålsta båtsmanstorp, Håga by med Håga båtsmanstorp och Herrestads torp.

Bostället Skruven var inte ett torp i egentlig bemärkelse utan ett boställe för gårdshantverkare vid Säby, främst gårdssmeden åtminstone från 1730-talet. Skrufwens bebyggelse låg öster och väster om gamla Enköpingsvägen (idag strax väster om nuvarande motorvägen E18) och omnämns första gången på en karta 1689. Stället var bebott fram till 1855.^[9]

Den officiella beteckningen redigera

Fram till 1941 var den officiella beteckningen på den gård som vi i dagligt tal enbart brukar kalla Säby Herrestad eller Säby. Orsaken till dubbelbeteckningen är, att det ursprungligen funnits två gårdar, en med namnet Herrestad, eller som den tidigare kallades Hårsta, och en med namnet Säby. Så småningom lades emellertid Herrestad under Säby, varefter dubbelbeteckningen började införas i jordeböcker och mantalslängder. Herrestad nämns först i 1538 års jordebok i likhet med flera av socknens övriga frälsegårdar. "Gårdsnamnet skrivs då Hörsta och arrendatorn heter Erik. Gården utgör ett helt hemman."^[10] Säby möter oss tidigast i en del medeltida urkunder och vi kan således läsa: "År 1538 upptas Säby i jordeboken bland frälsegårdarna och består av 1 hemman som Hindrik brukar."^[11]

Tillsammans med tre gårdar i Ålsta by ingick gården Herrestad i säteriet Säby när detta bildades av Schering Rosenhane på 1630-talet. Herrestads gård låg söder om före detta Svea flygflottiljområde, men gården har inte varit bebyggd sedan 1600-talets slut. Namnet Herrestad eller Herresta är känt sedan 1600-talet. Innan dess hette den Horssesta eller Horsta. Gården var anlagd någon gång under järnåldern, med största sannolikhet.^[12]

Nyare historik redigera

När det militära övningsområdet bildades på Järvafältet 1915 kom Säby i Kungl Maj:ts ägo. 1970 köptes gården med mark och byggnader av Järfälla kommun och sedan 1987 ingår området i Västra Järvafältets naturreservat.