Uppslagsordet ”Kreutzer” leder hit. För andra betydelser, se Kreutzer (olika betydelser).

Rodolphe Kreutzer, född 16 november 1766 i Versailles, död 6 januari 1831 i Genève, var en fransk violinist, kompositör, lärare och dirigent. Han var bror till Auguste Kreutzer.

Rodolphe Kreutzer
Född16 november 1766[1][2]
Versailles[3][2]
Död6 januari 1831[4][1][5] (64 år)
Genève[3][2]
BegravdCimetière des Rois och Père-Lachaise[6][4][7]
Medborgare iFrankrike
SysselsättningDirigent[2], musikpedagog, universitetslärare, musikvetare, kompositör[4], violinist[4][2], konsertmästare
ArbetsgivareConservatoire de Paris (1795–1826)
MakaAdélaïde-Charlotte Kreutzer
(g. 1788–)
FöräldrarJean Jacob Kreutzer
Elisabeth Trabol
SläktingarJean Nicolas Auguste Kreutzer (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen
Redigera Wikidata

Kreutzer, som var son till en tysk musiker, blev 1795 professor i violinspelning vid det nyinrättade konservatoriet i Paris och 1817 kapellmästare vid Stora operan. Han företog konsertresor till Tyskland och Italien. Som violinist var han en av den franska skolans främsta.[8]

Som kompositör är Kreutzer mindre känd.[8] Kreutzer skrev nitton violinkonserter och fyrtio operor. Nuförtiden är han mest känd för sina 42 etyder eller capriccion (1796) som fortfarande ingår i utbildningen för en violinist.

Ludwig van Beethoven tillägnade honom den så kallade Kreutzersonaten, opus 47.[8]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Крейцер Родольф”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Paul Bauer, Deux siècles d'histoire au Père Lachaise, 2006, s. 445, ISBN 978-2-914611-48-0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica, Rodolphe Kreutzer, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Jules Moiroux, Le cimetière du Père-Lachaise, 1908, s. 208, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Domenico Gabrielli, Dictionnaire historique du Père-Lachaise, 2002, s. 179, ISBN 978-2-85917-346-3.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1252-53 

Externa länkar redigera