Blåhallon (Rubus caesius), på Gotland kallade salmbär, även känt bland annat under namn som psalmbär, åkerhallon och kalvhjortron[1], är en halvbuske besläktad med björnbär, med blå sammelfrukter ("bär").

Blåhallon
Carl Lindman
  • 1. Stycke av första årets stam med blommande gren av andra året
  • 2. Stycke av nystammen och ett blad
  • 3. Blomfoder och småfruktsamling
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
UnderfamiljRosoideae
SläkteHallonsläktet
Rubus
ArtBlåhallon
R. caesius
Vetenskapligt namn
§ Rubus caesius
AuktorLinné
Otto Wilhelm Thomé Vid 2 en frilagd nöt (förstorad)
Otto Wilhelm Thomé
Vid 2 en frilagd nöt (förstorad)

Beskrivning

redigera

Busken liknar hallonbusken, men blåhallons taggar är svagare och borstlika. Bladen är trefingrade. Bären påminner till utseendet om hallon, men är mattblå i färgen. På varje stam finns bara få bär.

Habitat

redigera

Lokaler är kulturmark, skogsbryn, stränder, ruderatmark.

Blåhallon växer i större delen av Europa och i västra och centrala Asien till västra Kina, och som introducerad i vissa områden av Nordamerika.[2] [3]

I Sverige växer blåhallon vilt på Öland och Gotland och i Skåne, Halland, Uppland, Bohuslän, Östergötland och Gästrikland. Enligt Björn Ursing förekommer arten från Skåne till södra Norrland.[4] Den blommar från juni till augusti och bären mognar i augusti.

Utbredningskartor

redigera

Gynnas av kalkhaltig jord, därav den rikliga förekomsten på Gotland.

Etymologi

redigera

Caesius är latin och betyder blågrå. Detta syftar på bärens färg. De gotländska benämningarna salmbär och psalmbär är ombildningar av salomonbär, av det bibliska namnet Salomo(n).[7]

Användning

redigera

I färskt tillstånd är bären tämligen sura men dugliga att äta. De duger bra till sylt med tillsatt socker.

Salmbärssylt används traditionellt till den gotländska saffranspannkakan samt sedan 2008 i Polhemsbakelsen.

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera