Rostsabelvinge

Fågelart i familjen kolibrier

Rostsabelvinge[2] (Pampa rufa) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Rostsabelvinge
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläktePampa
ArtRostsabelvinge
P. rufus
Vetenskapligt namn
§ Pampa rufa
AuktorLesson, 1840
Utbredning

Utseende redigera

Rostsabelvingen är en mycket stor kolibri med tjock och något böjd svart näbb. Undersidan är ljust roströd och den stora och breda stjärten är roströd på stjärtroten och beigefärgad i hörnen.

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i höglänta områden från södra Mexiko (Oaxaca och Chiapas) till El Salvador.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Arten placeras traditionellt i släktet Campylopterus, men genetiska studier[5] visar att arterna i släktet inte står varandra närmast. Den har därför flyttats tillsammans med flera andra centralamerikanska arter till släktet Pampa.[3]

Levnadssätt redigera

Rostsabelvingen är en ovanlig och lokalt förekommande fågel i höglänta områden med fuktig skog och buskmarker. Där ses den födosöka mestadels lågt till medelhögt, ofta inne i den skuggiga undervegetationen.

Status redigera

Trots det begränsade utbredningsområdet och att den tros minska i antal anses beståndet vara livskraftigt av internationella naturvårdsunionen IUCN. [1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 20 000 till 50 000 vuxna individer.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Pampa rufa . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  5. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014),[https://www.researchgate.net/publication/261407082_Molecular_Phylogenetics_and_the_Diversification_of_Hummingbirds Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.

Externa länkar redigera