Roman Vlad, född 29 december 1919 i Tjernivtsi, Bukovina, Rumänien, död 21 september 2013 i Rom, var en rumänsk och italiensk tonsättare, pianist och kritiker verksam i Italien.

Roman Vlad
Roman Vlad, 1964.
Född29 december 1919[1][2][3]
Tjernivtsi[4]
Död21 september 2013[1][2][3] (93 år)
Rom[4]
Medborgare iRumänien, Italien och Kungariket Italien
Utbildad vidLa Sapienza
Accademia Nazionale di Santa Cecilia
Accademia Musicale Chigiana
SysselsättningKompositör, fackboksförfattare, musikvetare[4], pianist[4], filmmusikkompositör
ArbetsgivareAccademia Nazionale di Santa Cecilia
MakaLicia Vlad Borrelli
Utmärkelser
Enescu Prize (1942)
Nastro d’argento för bästa filmmusik (1950)
Kommendör av Arts et Lettres-orden (1993)[5]
Italiens medalj för kultur- och konstförtjänst (1995)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Vlad studerade under Titus Tarnawski och Liviu Russu i Rumänien och erövrade ett pianodiplom. Han flyttade till Rom 1938 för att studera vid universitetet i Rom och senare vid Accademia Nazionale di Santa Cecilia. Han blev så småningom en italiensk medborgare 1951.

Vlads tidiga karriär var som artist och kompositör. Han vann Enescupriset 1942 för sin Sinfonietta och Silverband Award för sin filmmusik. Han var konstnärlig ledare för Accademia Filarmonica Romana 1955-58 och 1966-69. Han var även ordförande för den italienska Society for Contemporary Music 1960 och musikalisk konsult för RAI:s nationella radio- och tv-kanaler. Han blev senare medlem av ledningsgruppen för Accademia Nazionale di Santa Cecilia och konstnärlig rådgivare för Ravenna Festival och Spoleto Festival.

Vlad var en eklektisk tonsättare vars verk sträcker sig från symfonier till operor till kammarmusik och till "De japanska Seasons, 24 Haiku." Han var en känd kompositör av filmmusik, inklusive musiken till René Clairs La Beauté du Diable (1950), Pictura: An adventure in Art (1951), Romeo and Juliet (1954), I Vampiri (1957), Son of the Red Corsair (1959), Ursus (1961) och The Horrible Dr. Hichcock (1962).

Vlad skrev också betydelsefulla böcker om musik, såsom Historien om tolvtonsmusiken (1958) och biografier om Stravinskij och Dallapiccola, samt arbeten riktade till allmänheten såsom Understanding Music och Introduction to Musical Civilization.

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Roman Vlad, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] filmportal.de, Roman Vlad, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.siv.archives-nationales.culture.gouv.fr, läst: 3 maj 2019.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera