Robert James Graves
Robert James Graves, född 27 mars 1797 i Dublin, död 20 mars 1853, var en irländsk läkare.
| Robert James Graves | |
 | |
| Född | 27 mars 1796[1] Dublin |
|---|---|
| Död | 20 mars 1853[2][1] (56 år) Dublin |
| Begravd | Mount Jerome Cemetery |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Trinity College, Dublin School of Medicine, Trinity College  |
| Sysselsättning | Läkare, kirurg |
| Maka | Matilda Jane Eustace[3] Sarah Jane Brinckley (g. 1826–)[3] Anna Grogan (g. 1830–)[3] |
| Barn | Olivia Drew Graves[4] Eliza Mary Graves[4] Georgina Arabella Graves[4] Florence Belinda Graves[4] Sarah Jane Graves (f. 1827)[4] Richard Drought Graves (f. 1832)[4] William Grogan Graves (f. 1836)[4] |
| Föräldrar | Richard Graves Eliza May Drought[4] |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Han tog sin första examen i Dublin 1818 och studerade därefter i London, Berlin, Göttingen, Hamburg och Köpenhamn innan han 1821 återvände till Dublin. Där öppnade han en mottagning samtidigt som han blev överläkare vid Meath Hospital, han var även läkare vid County of Dublin Infirmary och sjukhuset för obotbara. Graves undervisade i klinisk medicin vid Meath och han reformerade utbildningen i enlighet med vad han sett på kontinenten. En av förändringarna han införde var att han gav långt gångna studenter i uppdrag att undersöka, diagnostisera och behandla inlagda patienter, givetvis under överinseende av fakulteten. Till hans mer namnkunniga studenter hörde William Stokes och Richard Townsend.
Graves grundade tillsammans med Sir Robert Kane Dublin Journal of Medical and Chemical Science och han satt i dess redaktion fram till sin död. Han var också den förste läkaren som fullständigt beskrev vad som nu är känt som Graves sjukdom som också går under namnet Basedows sjukdom beroende på var i världen man befinner sig.
Graves uppfann sekundvisaren på fickur men patenterade den inte. Urmakarfirman som han anlitade tjänade stora pengar på uppfinningen efter hans död.[5]
För sina tjänster utnämndes Graves till Regius professor vid Trinity College och 1878 restes en staty över honom i Dublin. En samling av texter av Graves plus en biografi gavs ut av William Stokes 1863 under titeln Studies in Physiology and Medicine.
Bibliografi redigera
- Lectures on the Functions of the Lymphatic System, 1828.
- Clinical lectures, 1835.
- A System of Clinical Medicine, 1843.
- Clinical Lectures on the Practice of Medicine, (2a upplagan av boken ovan, redigerad av John Moore Neligan), 1848.
Noter redigera
- ^ [a b] SNAC, Robert James Graves, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Robert James Graves, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Cooke, Jim (1997). ”The Graves Family in Ireland” (på engelska). Dublin Historical Record (Old Dublin Society) 50 (1): sid. 25–39. https://www.jstor.org/stable/30101157. Läst 6 oktober 2021.