Robert Emden
Robert Emden, född 4 mars 1862 i St. Gallen, Schweiz, död 8 oktober 1940 i Zürich, Schweiz,[1] var en schweizisk fysiker och teoretisk astronom. Han är mest känd för sin bok, Gaskugeln: Anwendungen der mechanischen Wärmetheorie auf kosmologische und meteorologische probleme, publicerad 1907. Den presenterar en matematisk modell av beteendet hos polytropiska gasformiga stjärnobjekt under påverkan av dess egen gravitation, känd som Lane-Emden-ekvationen.
| Robert Emden | |
| Född | Jacob Robert Emden 4 mars 1862 St. Gallen, Schweiz |
|---|---|
| Död | 8 oktober 1940 (78 år) Zürich, Schweiz |
| Nationalitet |  Schweiz |
| Utbildning | BS Fysik 1885, Doktor i fysik 1887 |
| Alma mater | Strasbourgs universitet |
| Yrke/uppdrag | Astrofysiker, meteorolog |
| Arbetsgivare | Tekniskt universitetar av Munich, Bayersk akademi av vetenskaper och humaniora |
| Känd för | Lane-Emden-ekvationen, Författare av Gaskugeln: Anwendungen der mechanischen Wärmetheorie auf kosmologische und meteorologische probleme |
| Maka | Klara Emden (Schwarzschild) |
Biografi redigera
Emden var äldst av tre barn. Han studerade matematik och fysik i Heidelberg och Berlin och avslutade med kandidatexamen i fysik 1885 och doktorsexamen i fysik 1887[2] vid universitetet i Strasbourg, som vid den tiden låg i det tyska riket. Hans avhandling handlade om ångtrycket av saltlösningar. Han utnämndes till professor i fysik vid Münchens tekniska universitet 1889.[3][4] Han var docent där i fysik och meteorologi åren 1907–1920.[2]
Emden var medlem i Bayerische Akademie der Wissenschaften från 1920 till 1933.[2] År 1924 blev han hedersprofessor i astrofysik vid Münchens universitet[3][4] och 1930 medverkade Emden i grundandet av Zeitschrift für Astrophysik och tjänstgjorde som redaktör i sex år. Den 10 juni 1932 blev han medarbetare i Royal Astronomical Society. Han gick i pension 1934.[4]
Emden var en ivrig ballongist och skrev en bok om principerna för ballongnavigering 1910.[1] Han hade alltid en praktisk inställning till fysik, vilket framgår av hans brev till tidskriften Nature från 1938 med titeln "Varför har vi vinteruppvärmning?"[1] Även om han hade gått i pension 1934, fortsatte Emden sin vetenskapliga verksamhet tills han dog i Zürich år 1940. Hans sista uppsats om sjöarnas temperaturproblem var publicerad vid tidpunkten för hans död.[1]
Inflytande inom fysik och meteorologi redigera
Det mesta av Emdens arbete relaterat till termodynamik gällde naturfenomen, medan hans publicerade artiklar fokuserade på geofysik och astrofysik.[1] Emdens bok Gaskugeln: Anwendungen der mechanischen Wärmetheorie auf kosmologische und meteorologische probleme lade fram en matematisk modell för att förklara utvidgningen och komprimeringen av gassfärer. Boken innehåller också ett kort avsnitt om Karl Schwarzschilds teori om konvektiv jämvikt.[1] Hans arbete, tillsammans med Subrahmanyan Chandrasekhar, fick namnet Emden–Chandrasekhar-ekvationen. I en stor översyn av tidigare arbeten, genom att införa polytropiska lösningar, var modellering av ett mycket bredare område av stjärnobjekt möjligt.
Emdens teorier antydde också att stjärnor har en gräns inom en ändlig radie. Detta arbete, tillsammans med Jonathan Homer Lane, blev känt som Lane-Emden-ekvationen. Denna kan beskrivas som "en andra ordningens vanlig differentialekvation som gäller polytropiska profiler hos densitet".[2] Lane-Emden-ekvationerna studerades senare av Ralph H. Fowler som utvecklade en ny uppsättning lösningar för olika värden av n och för alla typer av gränsvärden.[5][6] Dessa blev kända som Emden-Fowler-typ differentialekvationer.[7] Emdens konvektiva stjärnmodeller har numera ersatts av radiativ teori.[1]
Emden lade även fram en hypotes, som dock senare har misskrediterats, för att förklara solfläckar.[2]
Namngivning redigera
Kratern Emden på månen är uppkallad efter honom.[8]
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Robert Emden, 28 juni 2021.
- Svensk uppslagsbok (Malmö 1931).
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g] Emden, Robert (Obituary) (1 April 1942). ”Monthly Notices of the Royal Astronomical Society”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 102 (2): sid. 77. doi:.
- ^ [a b c d e] ”Robert Emden”. NNDB. Soylent Communications. http://www.nndb.com/people/616/000169109/. Läst 17 januari 2019.
- ^ [a b] Durham, Ian (2009). ”Emden, Robert”. The Biographical Encyclopedia of Astronomers. Springer Publishing. sid. 337–338. doi:. ISBN 978-0-387-31022-0
- ^ [a b c] ”Robert Emden, Swiss Astronomer”. Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Robert-Emden. Läst 17 januari 2019.
- ^ Durham, Ian T. ”Ralph Fowler”. MacTutor History of Mathematics archive. University of St Andrews, Scotland. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Fowler.html. Läst 18 januari 2019.
- ^ Fowler, Ralph (1 January 1931). ”Further Studies of Emden's and Similar Differential Equations”. The Quarterly Journal of Mathematics os-2 (1): sid. 259–288. doi:.
- ^ Govinder K S; Leach P G L (2007). ”Integrability analysis of the Emden-Fowler equation”. Journal of Nonlinear Mathematical Physics 14 (3): sid. 443–461. doi:.
- ^ ”Naming astronomical features”. Approved Planetary Names. International Astronomical Union. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Page/Approved. Läst 17 januari 2019.