Världsmästerskapen i Roadracing 1970 arrangerades av F.I.M. Säsongen bestod av tolv Grand Prix i sex klasser: 500cc, 350cc, 250cc, 125cc, 50cc och Sidvagnar 500cc. Den inleddes 3 maj med Västtysklands Grand Prix och avslutades med Spaniens Grand Prix 27 september.

Världsmästare i roadracing 1970
Klass Mästare individuellt Mästare konstruktörer
500GP Flag of Italy.svg Giacomo Agostini Flag of Italy.svg MV Agusta
350GP Flag of Italy.svg Giacomo Agostini Flag of Italy.svg MV Agusta
250GP Flag of the United Kingdom.svg Rodney Gould Flag of Japan.svg Yamaha
125GP Flag of Germany.svg Dieter Braun Flag of Japan.svg Suzuki
50GP Flag of Spain.svg Ángel Nieto Flag of Spain.svg Derbi
Sidvagn Flag of Germany.svg Klaus Enders/Kalauch+Engelhardt Flag of Germany.svg BMW

Säsongen i sammanfattningRedigera

Regerande världsmästaren Giacomo AgostiniMV Agusta dominerade som vanligt 500-klassen. Han vann även 350-klassen, efter motstånd från Kel Carruthers och Renzo Pasolini på Benelli och Rodney GouldYamaha.[1] Gould vann 250-titeln åt Yamaha, efter kamp med Carruthers under hela säsongen.[1] Tysken Dieter Braun gav Suzuki 125-segern under det att Derbi-föraren Angel Nieto vann 50-kubiksklassen för andra året i rad.

Den spanske föraren Santiago Herrero omkom under Isle of Man TT. Ossa-fabriken sluta tävla efter olyckan.[1]

1970 års Grand Prix-kalenderRedigera

Omgång Datum Grand Prix Bana Segrare 50cc Segrare 125cc Segrare 250cc Segrare 350cc Segrare 500cc Segrare Sidvagn
1 3/5   Västtyskland Nürburgring   Angel Nieto   John Dodds   Kel Carruthers   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini  Auerbacher/Hahn
2 17/5   Frankrike Bugatti, Le Mans   Angel Nieto   Dieter Braun   Rodney Gould   Giacomo Agostini  Enders/Kalauch
3 24/5   Jugoslavien Opatija Circuit   Angel Nieto   Dieter Braun   Santiago Herrero   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini
4 8–12/6   Isle of Man TT Mountain course   Dieter Braun   Kel Carruthers   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini  Enders/Kalauch
5 27/6   TT Assen TT Circuit Assen   Angel Nieto   Dieter Braun   Rodney Gould   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini  Auerbacher/Hahn
6 5/7   Belgien Spa   Aalt Toersen   Angel Nieto   Rodney Gould   Giacomo Agostini  Butscher/Huber
7 12/7   Östtyskland Sachsenring   Aalt Toersen   Angel Nieto   Rodney Gould   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini
8 19/7   Tjeckoslovakien Masaryk Circuit   Aalt Toersen   Gilberto Parlotti   Kel Carruthers   Giacomo Agostini  Enders/Engelhardt
9 278   Finland Imatra   Dave Simmonds   Rodney Gould   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini  Enders/Engelhardt
10 15/8   Ulster Dundrod   Angel Nieto   Kel Carruthers   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini  Enders/Engelhardt
11 13/9   Nationernas GP Monza   Jan de Vries   Angel Nieto   Rodney Gould   Giacomo Agostini   Giacomo Agostini
12 27/9   Spanien Montjuïc   Salvador Cañellas   Angel Nieto   Kent Andersson   Angelo Bergamonti   Angelo Bergamonti

PoängräkningRedigera

 
MV Agusta 350 som användes av Angelo Bergamonti. I bakgrunden torde det vara Dieter Brauns Suzuki 125, som han blev världsmästare på.

De tio främsta i varje race fick poäng enligt tabellen nedan. De sex bästa resultaten räknades i mästerskapen för 50cc, 125cc, 350cc och 500cc, de sju bästa resultaten för 250cc och de fem bästa resultaten för sidvagnarna.

Plats 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Poäng 15 12 10 8 6 5 4 3 2 1

500GPRedigera

Mästare för sjunde året i rad blev Giacomo Agostini. Han vann 10 av 11 race för MV Agusta och var klar världsmästare efter sjätte deltävlingen då han uppnått maxpoäng.

Slutställning 500Redigera

Plats Förare Land Motorcykel Poäng Segrar
1 Giacomo Agostini   Italien MV Agusta 90 10
2 Ginger Molloy   Nya Zeeland Kawasaki 62 0
3 Angelo Bergamonti   Italien MV Agusta 59 1
4 Tommy Robb   Storbritannien Seeley 36 0
5 Alberto Pagani   Italien Linto 30 0
6 Alan Barnett   Storbritannien Seeley 24 0
7 Christian Ravel   Frankrike Kawasaki 24 0
8 Jack Findlay   Australien Seeley 24 0
9 Martti Pesonen   Finland Yamaha 24 0
10 Peter Williams   Storbritannien Matchless 22 0

350GPRedigera

Agostini vann 9 av 10 Grand Prix och var klar världsmästare efter sjätte deltävlingen då han uppnått maxpoäng..

Slutställning 350Redigera

Plats Förare Land Motorcykel Poäng Segrar
1 Giacomo Agostini   Italien MV Agusta 90 9
2 Kel Carruthers   Australien Benelli 58 0
3 Renzo Pasolini   Italien Benelli 46 0
4 Kent Andersson   Sverige Yamaha 44 0
5 Martti Pesonen   Finland Yamaha 38 0
6 Rodney Gould   Storbritannien Yamaha 28 0
7 Angelo Bergamonti   Italien MV Agusta 27 1
8 Günter Bartusch   Östtyskland MZ 20 0
9 Alan Barnett   Storbritannien Aermacchi 20 0
10 Tommy Robb   Storbritannien Yamaha 18 0

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Noyes, Dennis; Scott, Michael (1999), Motocourse: 50 Years Of Moto Grand Prix, Hazleton Publishing Ltd, ISBN 1-874557-83-7