Ringsele kraftstation är ett mini-vattenkraftverk i den övre delen av Skellefte älv.

Ringsele
Dämmer uppSkellefte älv
SkaparSädvajaure
PlatsRingselet
Underhålls avSkellefteå Kraft
Öppningsdatum1986[1]
Vattenkraftverk
Fallhöjd29 m
Effekt850 KW
Årsproduktion4,3 GWh/år[2]
Turbinantal1
StationstypOvanjordsanläggning
Medelvattenföring3 m³/s[3]
Utbyggnadsvattenföring3 m³/s[3]
Reservoar
Kapacitet600 milj. m³[3]
Geografiskt läge
Koordinater66°26′23″N 16°50′02″Ö / 66.43968°N 16.83390°Ö / 66.43968; 16.83390

Historik

redigera

År 1943 byggde Boliden AB ett kraftverk i Ringseleforsarna[4] mellan Sädvajaure och Simselet i syfte att förse Laisvallgruvan med elektricitet. År 1953 fick Boliden rättighet dämma Sädvajaure 3,2 m över den tidigare dämningsgränsen.[1] I början av 1980-talet fick Bastusels Kraft AB, ett bolag med Vattenfall och Skellefteå kraftverk som delägare, klartecken för ett kombinerat reglerings- och kraftstationsprojekt som skulle ge åtta gånger mer effekt än Bolidens gamla kraftverk. Den nya stationen blev Sädva kraftstation som nyttjar fallhöjden mellan Sädvajaure och Vitträsket.[1] Av miljöskäl skulle en viss del spillvatten släppas i det naturliga vattendraget till Simselet.[5] För att inte låta detta vatten gå till spillo så installerade man i samband med det nya stationsbygget ett minikraftverk i tunneln där spillvattnet gick.[1] I augusti 2000 köpte Skellefteå Kraft Vattenfalls andelar i Ringsele, Sädva och flera andra kraftverk.[6]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d] Westerlund, Lars; Magnusson Kjell (1995). Varde ljus: [historien om Skellefteå kraft]. [Skellefteå]: [Kulturkontoret]. sid. 90,106,160. Libris 7754608. ISBN 9186072501 
  2. ^ Kuhlin, Leif. ”Ringsele”. vattenkraft.info - Vattenkraften i Sverige. http://vattenkraft.info/?id=1097. Läst 2 januari 2020. 
  3. ^ [a b c] ”Schematisk bild Skellefteälven”. skelleftealven.se - Information. Skellefteåälvens Vattenregleringsföretag. Arkiverad från originalet den 21 december 2018. https://web.archive.org/web/20181221100745/http://www.skelleftealven.se/wp-content/uploads/2012/05/schematisk_bild_skelleftealven.pdf. Läst 3 januari 2020. 
  4. ^ Svensk mediedatabas. Journal Digital, SF2898E (0 39 40), XA_TF10-5409 (1946-1950). "Boliden Från block till gruva, från malm till metall i Västerbottens bergslag".
  5. ^ Mikaelsson, Elina (2017). "Examensarbete: Utredning av pumpkraftverk i Skellefteälven" (svenska) (PDF). Luleå tekniska universitet: Institutionen för teknikvetenskap och matematik. 5. Läst 5 januari 2020.
  6. ^ Vattenfalls Pressavdelning (23 aug, 2000). ”Skellefteå Kraft och Vattenfall i affär om vattenkraft”. Pressmeddelande. Läst 2 januari 2020.

Webbkällor

redigera

Tryckta källor

redigera
  • Westerlund, Lars; Magnusson Kjell (1995). Varde ljus: [historien om Skellefteå kraft]. [Skellefteå]: [Kulturkontoret]. sid. 90,106,160. Libris 7754608. ISBN 9186072501 

Arkivkällor

redigera