Wikipedia

Skellefteälven

svensk älv
(Omdirigerad från Skellefte älv)

Skellefteälven,[1][2] Skellefte älv eller Skelletelva (pites. Seldutiedno, umes. Syöldateiednuo) är en av de stora norrlandsälvarna i Sverige, ca 410 km lång totalt. Avrinningsområdet är 11 731 km²[3] och har ett flöde vid mynningen i Bottenviken på 162,5 m³/s[4]. Den rinner upp i Ikesjaure, Arjeplogs kommun i västra Lappland, och avvattnar de tre stora sjöarna Hornavan, Uddjaur och Storavan, strax nedströms den sistnämnda har älven ett flöde av 107 m³/s vid Slagnäs.[5] Nära älvens mynning i havet ligger staden Skellefteå.

Skellefteälven
Älv
Länder Sverige
Världsdel Europa
Källa Seldutjåhkå
Mynning Skellefteå
Längd 410 km
Flodbäcken 11 731 km²
Vattenföring
 - medel 162,5 m³/s
Skellefteälvens läge.
Parkbron i Skellefteå leder över älven
Det första kraftverket byggdes 1906 i Finnfors.
Älven vid Arjeplog.

Biflöden redigera

Biflöden räknat medströms:

Kulturmiljö redigera

Under 1300-talet ansågs Skellefteälven som gräns för Hälsingelagens inflytande. I praktiken stod allt land norr om Skellefteälven utanför kontroll av samtliga kungadömen i närområdet. De enda som kunde utöva någon form av inflytande i området var republiken Novgorod, men inte heller de kunde utöva kontroll. Befolkningen i nuvarande norra Norrland styrde mer eller mindre sig själva, vilket gjorde det möjligt för lokala eliter som birkarlarna att utvecklas.[6]

Friluftsliv redigera

Fiske redigera

I Skellefte älv går det att fiska bland annat lax, öring, gös, gädda och abborre.

Kraftverk i Skellefteälven redigera

Skellefteälven hyser ett flertal vattenkraftverk[7][8][9][10], av vilka de flesta ägs av Skellefteå Kraft AB. Sammanlagd effekt är ca 1 GW och årlig normalproduktion 4 241 GWh.

Kraftverk Startår Normal
årsprod.
(GWh) 		Max.
effekt
(MW) 		Fallhöjd
(m) 		Ägare position
Ringsele 1986 4,3 0,85 29 Skellefteå Kraft 66°26′23″N 16°50′02″Ö / 66.43968°N 16.83390°Ö / 66.43968; 16.83390
Sädva 1985 119 31 51 Skellefteå Kraft 66°26′22″N 16°50′01″Ö / 66.4395°N 16.8337°Ö / 66.4395; 16.8337
Rebnis 1974 142 64 88 Skellefteå Kraft 66°24′03″N 17°19′41″Ö / 66.4008°N 17.3280°Ö / 66.4008; 17.3280
Sälla 1920 1,2 0,15 - Arjeplogs Allmänningars Skogsförvaltning 66°04′00″N 17°48′27″Ö / 66.06672°N 17.80758°Ö / 66.06672; 17.80758
Bergnäs 1989 30 8 06 Skellefteå Kraft 65°40′39″N 18°06′51″Ö / 65.6776°N 18.1141°Ö / 65.6776; 18.1141
Slagnäs 1989
(äv. 1936-1952)		 32 7 05 Skellefteå Kraft 65°35′19″N 18°10′52″Ö / 65.5885°N 18.1812°Ö / 65.5885; 18.1812
Bastusel 1969 549 107 77 Vattenfall AB 65°24′11″N 18°40′20″Ö / 65.4031°N 18.6723°Ö / 65.4031; 18.6723
Grytfors 1966 189 31 22,5 Skellefteå Kraft

65°17′06″N 19°10′07″Ö / 65.28506°N 19.16870°Ö / 65.28506; 19.16870

Gallejaur 1964 700 219 80 Vattenfall AB 65°07′38″N 19°28′00″Ö / 65.12714°N 19.46665°Ö / 65.12714; 19.46665
Vargfors 1961 440 122 - Vattenfall AB 65°01′17″N 19°41′12″Ö / 65.02145°N 19.68668°Ö / 65.02145; 19.68668
Rengård 1970 203 36 19,5 Skellefteå Kraft 64°49′55″N 20°13′30″Ö / 64.83197°N 20.22507°Ö / 64.83197; 20.22507
Båtfors 1961 188 48,6 16,9 Skellefteå Kraft 64°55′54″N 20°01′19″Ö / 64.93176°N 20.02204°Ö / 64.93176; 20.02204
Finnfors 1906 237 54 20,5 Skellefteå Kraft 64°47′30″N 20°20′06″Ö / 64.79176°N 20.33505°Ö / 64.79176; 20.33505
Granfors 1948 207 40 18,5 Skellefteå Kraft 64°46′46″N 20°24′56″Ö / 64.77948°N 20.41557°Ö / 64.77948; 20.41557
Krångfors 1928 350 62 30 Skellefteå Kraft 64°45′18″N 20°29′22″Ö / 64.75505°N 20.48948°Ö / 64.75505; 20.48948
Selsfors 1941 265 61 22 Skellefteå Kraft 64°44′29″N 20°37′57″Ö / 64.74146°N 20.63252°Ö / 64.74146; 20.63252
Kvistforsen 1962 600 140 50 Statkraft Sverige AB 64°44′41″N 20°51′45″Ö / 64.74468°N 20.86256°Ö / 64.74468; 20.86256

De fem största sjöarna bildar fyra regleringsmagasin: Sädvajaure (605 milj m3), Rebnisjaure (740 milj m3), Hornavan (753 milj m3) och Storavan-Uddjaur (778 milj m3).[7]

Referenser redigera

  1. ^ ”Skellefteälven - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skellefte%C3%A4lven. Läst 24 maj 2021. 
  2. ^ ”Fiska i Skellefteälven”. Din guide till Skellefteå | Allt du behöver veta. Arkiverad från originalet den 24 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210524122112/https://www.visitskelleftea.se/sv/296124/Fiska-i-Skelleftealven/. Läst 24 maj 2021. 
  3. ^ ”SMHI, Huvudavrinningsområden”. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928202529/http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf. Läst 22 mars 2008. 
  4. ^ SMHI - Flödesstatistik för Sveriges vattendrag
  5. ^ ”SCB - Tidsserier för totalfosfor, totalkväve och vattenföring i vattendrag 1965–98”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140729002251/http://www.scb.se/statistik/MI/AA9999/2003M00/MI01S%C3%850001_10.pdf. Läst 21 januari 2009. 
  6. ^ Norrbotten – en studie om gränser av Sten Wikström (1982).
  7. ^ [a b] ”Skellefteälvens vattenregleringsföretag”. Arkiverad från originalet den 25 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120625224339/http://www.skelleftealven.se/. Läst 10 oktober 2012. 
  8. ^ vattenkraft.info
  9. ^ Idenfors, A., Sandström C., Hanberger A., Öhman M-B., Thunqvist E-L. (2012) När det brister - en studie av dammsäkerhet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven. Umeå universitet.
  10. ^ ”Vattenfall Produktion Sverige”. Arkiverad från originalet den 28 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130728182340/http://produktion.vattenfall.se/#/energy-source/hydro/countries/sweden. Läst 10 oktober 2012. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skellefteälven&oldid=54070020”