Rikssjukvård är i Sverige hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som har hela landet som upptagningsområde. Detta föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagens § 9a.

TillståndRedigera

För att bedriva rikssjukvård måste landstinget ha tillstånd från Socialstyrelsen. Tillståndet baseras på ett antal kriterier, bland annat:

  • Sjukdomen/tillståndet är ovanligt
  • Diagnos/behandling är komplicerad och kräver specialkompetens
  • Diagnos/behandling medför hög resursförbrukning

RikssjukvårdsnämndenRedigera

Samordningen av rikssjukvården sköts av Rikssjukvårdsnämnden (RSN). I nämnden sitter representanter för landstingen, Vetenskapsrådet, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Kammarrätten i Stockholm. Ordförande är Socialstyrelsens generaldirektör. Socialstyrelsen bereder de underlag som nämnden behöver i sitt arbete.

Rikssjukvårdsnämnden har två huvuduppgifter:

  • att besluta vilka typer av verksamheter som ska definieras som rikssjukvård
  • att besluta vilka enheter inom hälso- och sjukvården som får tillstånd att bedriva viss rikssjukvård

ProcessRedigera

Sveriges landsting och ledamöter av RSN kan ge förslag på verksamheter som bör utredas för att fastställa om de skall omfattas av begreppet rikssjukvård. Socialstyrelsen gör då en definitionsutredning, varpå RSN beslutar om frågan kan definieras som rikssjukvård. Om så är fallet inträder en ansökningsperiod och Socialstyrelsen gör en tillståndsutredning. Efter beslut i RSN ges tillstånd till det ansökande landstinget och verksamheten kan bedrivas i upp till fem år. Varje år görs en uppföljning och efter fyra år sker en ny tillståndsutredning.

Exempel på verksamhetsområdenRedigera

Tillstånd att bedriva rikssjukvård i SverigeRedigera

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera