Rho Coronae Borealis

stjärna i Norra kronan

Rho Coronae Borealis (ρ Coronae Borealis, förkortat Rho CrB, ρ CrB) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Norra kronan. Den har en skenbar magnitud på 5,4[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 58,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 56 ljusår (ca 17 parsek) från solen.

Rho Coronae Borealis (ρ)
Corona Borealis IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildNorra kronan
Rektascension16t 01m 02,662s[1]
Deklination33° 18′ 12,63″[1]
Skenbar magnitud ()+5,4[2]
Stjärntyp
SpektraltypG0 V[3]
B–V+0,61[4]
Astrometri
Radialhastighet ()17,75 ± 0,08[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -196,63 ± 0,24[1] mas/år
Dek.: -773,02 ± 0,21[1] mas/år
Parallax ()58,02 ± 0,28[1]
Avstånd56,2 ± 0,3  (17,24 ± 0,08 pc)
Absolut magnitud ()+4,21[2]
Detaljer
Massa0,91[3] M
Radie1,3617 ± 0,0262[3] R
Luminositet1,7059 ± 0,0423[3] L
Temperatur5 627 ± 54[3] K
Metallicitet-0,24 (± 0,08)[2] dex
Vinkelhastighet1,0[2] km/s
Andra beteckningar
15 Coronae Borealis, 2MASS J16010264+3318124, BD+33° 2663, CCDM J16011+3318A, GC 21527, GJ 9537, HD 143761, HIP 78459, HR 5968, LTT 14764, p CrB , SAO 65024

EgenskaperRedigera

Primärstjärnan Rho Coronae Borealis A är en vit till gul stjärna i huvudserien av spektralklass G0-2 Va[3]. Den har en massa som är omkring 95 procent[3] av solens massa, en radie som är ca 1,4[3] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 1,7[3] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 600[3] K.

En följeslagare, som ursprungligen troddes att vara en exoplanet, med en omloppsperiod på 39,6 dygn, upptäcktes 1997 genom att observera stjärnans variationer i radialhastighet.[5] Denna detekteringsmetod ger dock endast en lägre gräns för den korrekta massan hos följeslagaren. År 2001 angav preliminära astrometriska satellitdata från Hipparcos att dess massa motsvarar 115 gånger Jupiters massa.[6] Detta bekräftades 2011 med en ny genomgång av astrometriska data med ett uppdaterat massvärde på 169,7 gånger Jupiter, med ett 3σ-konfidensområde på 100,1 till 199,6 Jupiter-massor.[7] Ett objekt med en sådan massa skulle snarast vara en mörk röd dvärgstjärna och inte en planet.

År 1999 tillkännagav astronomer vid University of Arizona existensen av en stoftskiva runt stjärnan.[8] Uppföljningsobservationer med Spitzer Space Telescope misslyckades dock med att bekräfta det överskott av infraröd strålning med 24 eller 70 mikrometer våglängd, vilken skulle förväntas om en skiva fanns.[9][10][11] Några bevis för en skiva upptäcktes heller inte vid observationer med Herschel Space Observatory.[12]

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. Vizier catalog entry
  2. ^ [a b c d e] Fuhrmann, Klaus; Pfeiffer, Michael J.; Bernkopf, Jan (1998). "F- and G-type stars with planetary companions: Upsilon Andromedae, rho (1) Cancri, tau Bootis, 16 Cygni and rho Coronae Borealis". Astronomy and Astrophysics. 336: 942. Bibcode:1998A&A...336..942F.
  3. ^ [a b c d e f g h i j] von Braun, Kaspar; et al. (2014). "Stellar diameters and temperatures - V. 11 newly characterized exoplanet host stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 438 (3): 2413–2425. arXiv:1312.1792 . Bibcode:2014MNRAS.438.2413V. doi:10.1093/mnras/stt2360.
  4. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/rhocoronaeborealis. Hämtad 2018-07-19.
  5. ^ Noyes, Robert W.; et al. (1997). "A Planet Orbiting the Star ρ Coronae Borealis". Astrophysical Journal. 483 (2): L111–L114. arXiv:astro-ph/9704248 . Bibcode:1997ApJ...483L.111N. doi:10.1086/310754.
  6. ^ Han, Inwoo; Black, David C.; Gatewood, George (2001). "Preliminary Astrometric Masses for Proposed Extrasolar Planetary Companions". The Astrophysical Journal. 548 (1): L57–L60. Bibcode:2001ApJ...548L..57H. doi:10.1086/318927.
  7. ^ Reffert, S.; Quirrenbach, A. (2011). "Mass co.nstraints on substellar companion candidates from the re-reduced Hipparcos intermediate astrometric data: nine confirmed planets and two confirmed brown dwarfs". Astronomy & Astrophysics. 527. id.A140. arXiv:1101.2227 . Bibcode:2011A&A...527A.140R. doi:10.1051/0004-6361/201015861.
  8. ^ Trilling, D. E.; Brown, R. H.; Rivkin, A. S. (2000). "Circumstellar Dust Disks around Stars with Known Planetary Companions". The Astrophysical Journal. 529 (1): 499–505. Bibcode:2000ApJ...529..499T. doi:10.1086/308280.
  9. ^ Beichman, C. A.; Bryden, G.; Rieke, G. H.; Stansberry, J. A.; Trilling, D. E.; Stapelfeldt, K. R.; Werner, M. W.; Engelbracht, C. W.; et al. (2005). "Planets and Infrared Excesses: Preliminary Results from a Spitzer MIPS Survey of Solar-Type Stars". The Astrophysical Journal. 622 (2): 1160–1170. arXiv:astro-ph/0412265 . Bibcode:2005ApJ...622.1160B. doi:10.1086/428115.
  10. ^ ^ Bryden, G.; Beichman, C. A.; Carpenter, J. M.; Rieke, G. H.; Stapelfeldt, K. R.; Werner, M. W.; Tanner, A. M.; Lawler, S. M.; et al. (2009). "Planets and Debris Disks: Results from a Spitzer/MIPS Search for Infrared Excess". The Astrophysical Journal. 705 (2): 1226–1236. Bibcode:2009ApJ...705.1226B. doi:10.1088/0004-637X/705/2/1226.
  11. ^ Caer McCabe & Carlotta Pham. "Catalog of withdrawn or refuted resolved Disks". Catalog of Resolved Circumstellar Disks. Archived from the original on 2009-01-05. Hämtad 2010-04-03.
  12. ^ Marshall, J. P.; Moro-Martín, A.; Eiroa, C.; Kennedy, G.; Mora, A.; Sibthorpe, B.; Lestrade, J.-F.; Maldonado, J.; et al. (2014). "Correlations between the stellar, planetary, and debris components of exoplanet systems observed by Herschel". Astronomy & Astrophysics. 565. id.A15. arXiv:1403.6186 . Bibcode:2014A&A...565A..15M. doi:10.1051/0004-6361/201323058.

Externa länkarRedigera