Reservnummer är i Sverige ett tillfälligt nummer som används för att kunna identifiera en patient med sin vårddokumentation när personnummer eller samordningsnummer saknas eller är okänt.

Patienter som får reservnummer redigera

Patienter som får ett reservnummer är de som inte har, inte kan eller inte vill uppge ett personnummer. Exempel på sådana patienter är:[1] [2]

  • Asylsökande som ej är folkbokförda (inte har uppehållstillstånd).
  • Nyfödda för vilka egen journal ska läggas upp. Helt friska nyfödda får i regel inte ett reservnummer utan dokumenteras i moderns journal.
  • Patienter som har rätt till anonym provtagning enligt förordningen (1986:198) om provtagning för infektion av HIV.
  • Patienter som inte kan uppge eller identifieras med personnummer på grund av till exempel medvetslöshet, att de är förvirrade eller inte går att tolka.
  • Patienter som inte vill identifiera sig eller uppge personnummer.
  • Patienter vars läkare vill att bara remitterande instanser skall kunna identifiera vårddokument till en viss patient.
  • Utländska medborgare som inte har ett svenskt personnummer eller samordningsnummer.

Format redigera

Socialstyrelsen rekommenderar ett korrekt födelsedatum samt minst en bokstav i de fyra sista siffrorna för att man inte ska råka skapa ett befintligt personnummer, men utöver det finns det inget fastlagt format.[3]

Socialstyrelsen hittade tre olika varianter av reservnummer i patientregistret för 2008:

  • Ca 12 000 hade en eller flera bokstäver i de fyra sista fälten och korrekt födelsedatum
  • Ca 10 000 hade ett nummer som börjar med 50-99 och resten är ett löpnummer av olika sort
  • Ca 3 000 har ett löpnummer

Källor redigera

”Socialstyrelsens termbank – reservnummer”. Socialstyrelsen. https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=273&SrcLang=sv. Läst 29 augusti 2009.