Relationer mellan Sovjetunionen och Sverige
Relationer mellan Sovjetunionen och Sverige var de bilaterala relationerna mellan Sovjetunionen och Sverige. Sovjetunionen hade en ambassad i Stockholm. Sverige hade en ambassad i Moskva. Båda stater var medlemmar av NF och FN.
  | |
 | |
Historik redigera
Under 1920- och 30-talen migrerade de så kallade Kirunasvenskarna till Sovjetunionen. I Sverige startades en insamling för att få hem gammelsvenskbybor till Sverige. Man fick ihop 800 000 svenska kronor, och den 22 juli 1929 påbörjades färden, och den 1 augusti 1929 anlände de med båten till Trelleborg. Vissa slog sig ner på Gotland, andra återvände hem då de inte trivdes med vädret eller svenska förhållanden[1].
Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg delade mellan juli och december 1944 ut skyddspass och gömde judar, och räddade livet på tusentals judar i Ungern. 1944 arresterades han i Ungern och sattes i fängelse i Moskva, där han antas ha dött.[2][3]. Åren därpå präglades av Baltutlämningen och inledningen på Kalla kriget.
Den 13 juni 1952 försvann ett svenskt DC3-flygplan ner över Östersjön. Den 16 juni 1952 sköt Sovjetunionen ner ett svenskt Catalinaflygplan över Östersjön. Sovjetunionens utrikesministerium förklarade i en not att svenskarna kränkt Sovjetunionens gränser. Sveriges regering avvisade detta den 18 juni 1952. Catalinabesättningen paddlade omkring i en gummiflotte, men räddades av besättningen på västtyska handelsfartyget Münsterland.[4]. Under 1980-talet debatterades ofta sovjetiska ubåtskränkningar av svenska vatten. Den 27 oktober 1981 dök plötsligt en sovjetisk ubåt som var kärnvapenbestyckad upp i Karlskrona skärgård, och kaptenen skyllde på felnavigering. Sverige tilläts inte inspektera, och den 5 november åkte ubåten iväg mot Kaliningrad, och eskorterades av svenska örlogsfartyg ut från Sveriges territorialvatten[5].
Den 21 november 1986 kunde estländska avhopparparet Lena Miller och Valdo Randpere, som flydde i augusti 1984 och beviljades politisk asyl i Sverige, återförenas med sin 3-åriga dotter Kaisa Randpere, som tilläts lämna Sovjetunionen.[6]. Den 13 januari 1988 möttes Sveriges dåvarande statsminister Ingvar Carlsson och Sovjetunionens dåvarande premiärminister Nikolaj Ryzjkov i Stockholm och kom överens om den ekonomiska gränsdragningen kring Östersjön vid den så kallade vita zonen, som sedan 1969 varit föremål för förhandlingar[7].
Sport redigera
Inom bland annat bandy och ishockey byggdes en idrottslig rivalitet mellan de båda landslagen upp, och både Sverige och Sovjetunionen tillhörde världstoppen i dessa grenar.
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ Nycop, Carl-Adam (1976). ”Gammelsvenskbyborna går i land”. 75 år Sverige. Bra böcker. sid. 85
- ^ ”Raoul Wallenberg” (på engelska). Yad Vashem. Arkiverad från originalet den 7 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070207032351/http://www1.yadvashem.org/search/index_search.html. Läst 12 februari 2007. ”who saved the lives of tens of thousands of Jews in Budapest during World War II ... and put some 15,000 Jews into 32 safe houses.”
- ^ ”Raoul Wallenberg, Life and Work” (på engelska). The New York Times. 6 september 1991. http://www.nytimes.com/1991/09/06/world/soviet-turmoil-kgb-chief-to-let-agents-break-silence-about-wallenberg-s-fate.html. Läst 12 februari 2007. ”The K.G.B. promised today that it would let agents break their vow of silence to help investigate the fate of Raoul Wallenberg, the Swedish diplomat who vanished after being arrested by the Soviets in 1945.”
- ^ Nycop, Carl-Adam (1976). ”Dramat kring Catalinan”. 75 år Sverige. Bra böcker. sid. 166
- ^ ”Sovjetisk u-båt på grund i Karlskrona skärgård”. Horisont 1981. Bertmarks förlag. 1981. sid. 258-260
- ^ ”Avhoppare fick ut sin dotter”. Horisont 1986. Bertmarks förlag. 1986. sid. 266
- ^ ”Sovjets Ryzjkov till Sverige gjorde upp om Östersjögräns”. Horisont 1988. Bertmarks förlag. 1988. sid. 12-13
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Relationer mellan Sovjetunionen och Sverige.
