Regional samverkan i Jämtlands län

Jämtlands län

I Jämtlands län finns olika typer av regional samverkan: ett kommunförbund, ett särskilt råd samt en livlig debatt angående utökad samverkan.

RegionfråganRedigera

I Jämtlands län har frågor om ökat regionalt självstyre varit aktuella länge, olika politikergrupper har diskuterat möjligheten med ett länsparlament, eller regionfullmäktige. Samtliga partier förutom Moderata Samlingspartiet ställde sig bakom en ansökan till Regeringen Persson om att få bilda en egen region, Region Jämtland, liknande de i Skåne och Västra Götaland. Det fanns även idéer om att återupprätta Jamtamót (jämtarnas möte) hos vissa politiker, främst Håkan Larsson. Tanken var att den nya regionen skulle ersätta landstinget helt och vara direkt valt. Hösten 2001 sade den regeringen nej till ansökan. Dock så fanns det möjlighet att istället skapa ett indirekt valt regionalt samverkansorgan (RSO). Tanken var att RSO skulle överta flera uppgifter som den av regeringen utsedda länsstyrelse idag sköter. För att detta skulle kunna vara möjligt behövdes stöd från samtliga kommuner och beslutet skulle tas av Rådet för regional utveckling. Härjedalens kommun motsatte sig ett bildande av ett RSO 2002 och 2003. Frågan utreddes därmed ytterligare. Ett antal krav om anslag för RSO skickades till regeringen, kraven avsåg att länsanslaget, delen företagsstöd, skulle återställas med ett engångsanslag på 100 miljoner kronor. 7 tjänster skulle överföras från länsstyrelsen (istället för 4,5 som länsstyrelsen erbjöd) samt att ersättningen för tjänsterna skulle höjas. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Bergspartiet och Centerpartiet var för, Moderaterna, Miljöpartiet och Folkpartiet var emot. Miljöpartiet och Folkpartiet ville hellre satsa på ett direktvalt regionfullmäktige från första början. År 2006 fick samtliga krav avslag. Socialdemokraterna valde då att avbryta planerna.[1]

Socialdemokraterna vill på detta sätt uttrycka en stor besvikelse över att vi nu tvingas konstatera att förutsättningarna att gå vidare med bildandet av ett regionalt självstyrelseorgan inte finns. Genom det svar som kommer från regeringen på våra krav, är osäkerheten mycket stor om alla kommuner kommer att fullfölja beslutet, och därför är det enda möjliga att avbryta processen.

Socialdemokraterna har drivit på för att ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna ska ställas under mer demokratisk kontroll. Ansvaret måste överföras från Länsstyrelsen till ett folkvalt organ för att få ett betydligt kraftfullare genomförande av den regionala utvecklingsstrategin. Frågan måste prövas på nytt under de närmaste åren.

Jens Nilsson, Regionalt samverkansorgan i Jämtlands län

Centerpartiet ville fortsätta utan statliga anslag.[2]

Centerpartiet delar inte den bedömning som majoriteten gör utan anser - liksom tidigare - att det är viktigt för Jämtlands län att inrätta ett regionalt samverkansorgan för att öka det lokala inflytandet när det gäller de regionala utvecklingsfrågorna. Syftet är att stärka länsdemokratin.

Staten kommer inte att ge ökade medel till länsstyrelsen i Jämtlands län även om vi inte bildar ett RSO. Att förvänta sig att staten skulle komma med ett bättre "bud" för att vi inte vill bilda ett RSO nu är naivt och bara ett försök att krypa ur ett embryo till en bättre samling för länets utveckling.

Att socialdemokraterna nu avbryter arbetet med att stärka länets självbestämmande, kan få mycket allvarliga konsekvenser. Följden kan bli att länet inordnas i en norrländsk storregion. Socialdemokraternas avhopp från arbetet med ett RSO kan därmed leda till att länet utplånas som egen region. Jämtlands län är idag ett av de sista län som ännu inte har bildat något regionalt samverkansorgan. Ansvarsutredningen, som redan i början av nästa år kommer att lägga förslag om Sveriges framtida regionala indelning, kommer självfallet att lägga märke till oenigheten i vårt län.

Den socialdemokratiskt styrda staten bär ett stort ansvar för det uppkomna läget, men det är länets politiker som har avgörandet och det är här det egentliga ansvaret ligger för detta misslyckande! Från Centerpartiets sida kommer vi att fortsätta arbetet för länsdemokrati i Jämtlands län.

Maria Söderberg, Carina Zetterström, Bernt Söderman, Eva Hellstrand, Karin Stierna, Karin Andersson, Regionalt samverkansorgan i Jämtlands län

Moderaterna klargjorde också deras ståndpunkt.[3]

Att bilda ett regionalt samverkansorgan handlar om makt. Det behöver i och för sig inte vara fel. Det beror på varifrån man tar den. All makt utgår från folket. Det mesta ger var och en bort till någon i förtroende varje gång det är val. En del makt hamnar i hos staten en del hos kommunerna och en del hos landstinget.

Om vi nu ska skapa en ny politisk arena med rätt att fatta beslut så måste det organet få makten av någon. Beslutsrätten ska flyttas från staten till den regionala nivån säger förespråkarna. Det är det som är själva vitsen. Nu visar det sig att det inte finns varken makt eller resurser att föra över från länsstyrelsen. Det som är kvar då är landstinget och kommunerna. Från landstinget ser vi inget värde eftersom det redan är ett regionalt organ. Folkvalt dessutom och alltså har större legitimitet. Däremot ser vi en stor risk att kommunerna från släppa ifrån sig makt och ekonomiska resurser till RSO. Vi vill göra tvärt om och ge kommunerna mer makt genom att låta dem ta över bl.a. landstingets utvecklingspengar på ca 80 miljoner. Då skulle besluten och makten över länets utveckling komma närmare folket, där den hör hemma. Vi har svårt att förstå de partier som pratar om att besluten ska tas så nära människorna som möjligt och samtidigt vill ha ett RSO. 75 % av de drygt 200 som svarade på frågan på ÖP:s hemsida vill inte ha ett RSO. Det kan betyda två saker: • Att man vet för lite och att man inte vill ha något som man inte vet vad det är. • Att man vet tillräckligt och tycker att det är dålig idé. - Något att fundera på! Vi tycker att arbetet med att införa ett regionalt samverkansorgan i Jämtlands län är för dåligt kommunicerat med länets invånare och att bristen på folklig förankring är en ytterst besvärande omständighet. Vi delar rådets uppfattning att inget RSO ska bildas just nu och hoppas att arbetet i fortsättningen når ut i stugorna på ett bättre sätt.

– Jan-Olof Andersson och Jananders Mattsson, Regionalt samverkansorgan i Jämtlands län

KommunförbundetRedigera

 
Kommunerna i Jämtlands län

Kommunförbundet är ett samarbetsorgan samt en intresse- och serviceorganisation för kommunerna i Jämtlands län. Kommunförbundets uppdrag är att:

  • Stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen
  • Initiera och främja samverkan mellan kommunerna
  • Bidra med kunskap till kommunernas anställda och förtroendevalda
  • Bistå dem i deras verksamheter

Kommunförbundets styrelseRedigera

Kommunförbundets styrelse har 13 ordinarie ledamöter. I kommunvalet 2006 gick de borgerliga partierna kraftigt framåt och det blev maktskifte på flera håll, vilket ledde till att Maria Söderberg utsågs till kommunförbundets nya ordförande den 16 april 2007[4].

Övriga Ledamöter:

  • Carina Zetterström (c), Östersund (oppositionsråd)
  • Karin Thomasson (mp), Östersund (kommunalråd 35 %)
  • Stefan Konradsson (v), Östersund (kommunalråd 35 %)
  • Jonas Henning (m), Åre (kommunalråd 20 %)
  • Göte Swén (m), Krokom (kommunalråd 50 %)

Rådet för regional utvecklingRedigera

Rådet för regional utveckling i Jämtlands län är ett forum för regionella utvecklingsfrågor. Rådet har 25 ledamöter. 13 stycken ledamöter från kommunförbundets styrelse, och 8 stycken ledamöter från landstingsstyrelsen jämte två representanter vardera från Länsstyrelsen (varav den ena är landshövding Maggi Mikaelsson) och Mittuniversitetet. Mittuniversitetet har för närvarande inga ledamöter med. Landstingsrådet Robert Uitto (s) är ordförande och kommunförbundets styrelseordförande Maria Söderberg (c) är vice ordförande. Under Kommunförbundet Jämtlands läns förbunds möte i april 2007 fick den nya styrelsen för kommunförbundet i uppdrag att påbörja arbetet med att bilda Jämtlands läns kommuner och landsting för att ersätta Rådet för regional utveckling.

ÖvrigtRedigera

Samtliga kommuner i Jämtlands län förutom Ragunda och Bräcke är medlemmar i Inlandskommunerna Ekonomisk Förening (IEF) och länets representant i styrelsen är Östersunds tidigare kommunalråd Per Söderberg (c) som är vice ordförande i styrelsen. Styrelsen har sitt säte i Östersund och föreningen håller varje år ett inlandsting, som vid flera tillfällen lokaliserats till länet. År 2002 hölls den i Strömsund, året efter i Sveg och år 2007 i Åsarna.

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ Yttrande nr 1 - Socialdemokraterna Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., Se bilaga
  2. ^ Yttrande nr 2 - Centerpartiet Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., Se bilaga
  3. ^ Yttrande nr 2 - Moderata Samlingspartiet Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., Se bilaga
  4. ^ Förbundsmöte den 16 april 2007 Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. (PDF)

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera