RNA-splitsning

RNA-splitsning är en posttranskriptionell förändring av mRNA som nyligen syntetiserats. Hos eukaryota celler består varje gen av en till hundratals exoner. Dessa bitar av funktionell DNA-kod kan sättas ihop i olika transkript, och skiljs åt av så kallad intronsekvenser, som inte används för att koda för proteiner. RNA-splitsningen är en del av modifieringen av pre-mRNA:t så att det kan translateras till proteiner, under denna process klipps intronsekvenserna bort och exonsekvenserna splitsas ihop till en sammanhållen enhet. Därefter följer 5' capping samt polyadenylering.

principskiss för RNA-splitsningen.

Introner innehåller ett antal element som gör att de känns igen och kan klippas bort under RNA-processingen. Dessa är en 5'- och en 3'-splitsningsplats, samt en så kallad branch point. Splitsningsplatserna avgör de exakta avgränsningarna för ett intron, och utgörs ofta av basparsekvensen GT (GU) för 5'-änden, samt AG för 3'-änden. I slutet av intronet finns ett pyrimidin-rikt område (Py-py-py i bilden) och strax innan det finns det så kallade branch pointet (markerat med siffran 3 i bilden), som oftast har en adeninbas.

Oftast utförs splitsningen av ett ribozym kallat spliceosomer, dock har vissa RNA-transkript den häpnadsväckande förmågan till själv-splitsning, där de katalytiska egenskaperna som behövs för splitsningen ingår i intronsekvensen.