Rödknot (även kallad "fenknot" eller "röd knorrhane"[2]) (Chelidonichthys cuculus) är en bottenfisk i familjen knotfiskar (Triglidae) som finns längs östra Atlantkusten. Ovanlig i Norge, tillfälligt påträffad i Sverige och Danmark.

Rödknot
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningKindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
FamiljTriglidae
SläkteChelidonichthys
ArtRödknot
C. cuculus
Vetenskapligt namn
§ Chelidonichthys cuculus
AuktorLinné, 1758[1]
Synonymer
Aspitrigla cuculus, Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende

redigera

Rödknoten är en långsträckt fisk med benklätt, kantigt huvud som har benutskott framför ögonen. Kroppen är röd med skära till silverfärgade fläckar. Den främre delen av buken saknar fjäll.[3] I övrigt är buken blek. Fjällen från sidolinjen och uppåt bildar vertikala ribbor.[4] Den har två ryggfenor, en främre med 9 till 10 taggstrålar, och en bakre med 17 till 18 mjukstrålar.[5] De tre nedersta taggstrålarna på bröstfenorna är fria och försedda med sinnesorgan.[6]

När den fångas, kan rödknoten ge ett kväkande ljud ifrån sig. Som mest kan den bli 50 cm lång[3] och väga 0,9 kg[7].

Arten är en havslevande bottenfisk som vistas på 15 till 400 meters djup (vanligtvis 30 – 250 meter). Den föredrar sand-, grus- och klippbottnar[3] där den fångar bottenlevande kräftdjur, olika ryggradslösa bottendjur samt fiskar.[5]

Leken äger rum vid Brittiska öarna i april till juni. Äggen kläcks efter omkring en vecka.[7]

Utbredning

redigera

Rödknoten finns i östra Atlanten från västra Brittiska öarna[3], mindre vanligt från Norge, över Medelhavet (troligen inklusive Svarta havet), Madeira och Azorerna till Mauretanien.[5] Den är tillfällig i Danmark och Sverige.[7]

Referenser

redigera
  1. ^ Standard Report Page: Chelidonichthys cuculus (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=692071. Läst 20 juni 2011. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 654 
  3. ^ [a b c d] Morvan Barnes (2008). ”Red gurnard - Aspitrigla cuculus (på engelska). MarLIN (The Marine Biological Association of the UK). Arkiverad från originalet den 29 september 2015. https://web.archive.org/web/20150929050201/http://www.marlin.ac.uk/speciesinformation.php?speciesID=2650. Läst 21 juni 2011. 
  4. ^ Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 171. ISBN 91-518-3505-3 
  5. ^ [a b c] Froese, Rainer (6 oktober 2010). Chelidonichthys cuculus (Linnaeus, 1758) Red gurnard” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?ID=44. Läst 21 juni 2011. 
  6. ^ Picton, B.E. & Morrow, C.C. (2010). Chelidonichthys cuculus (Linnaeus, 1758) Red gurnard” (på engelska). National Museums of Northern Ireland. http://www.habitas.org.uk/marinelife/species.asp?item=ZG4030. Läst 20 juni 2011. 
  7. ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 413-414. ISBN 91-1-844202-1