Röda fackföreningsinternationalen (RFI) (tyska: Rote Gewerkschafts-Internationale (RGI) ; engelska: Red International of Labour Unions (RILU) ; eller med sin ryska förkortning: Profintern) var en huvudorganisation, knuten till Komintern. Den grundades i Moskva 1921 och var verksam till 1937. Den hade tre generalsekreterare Aleksander Lozovskij, Andrés Nin och Michail Tomskij.

Aleksander Lozovskij, generalsekreterare

Historia redigera

RFI hade till en början stor självständighet från Komintern och Sovjetunionens stats- och partiledning, men blev med tiden alltmer ett bihang till den sovjetiska politiken. Den uppstod som ett förbund av kommunistiska fackföreningar, av minoritetsfraktioner i av socialdemokraterna dominerade fackföreningar och i början även av syndikalistiska fackföreningar. Den stod i motsättning till den av socialdemokraterna dominerade Internationella fackföreningsfederationen (IFTU, 1901-1945).

Då Komintern 1934 proklamerat sin folkfrontspolitik, där kommunister och socialdemokrater skulle gå samman mot nazismen och fascismen, blev RFI till hinder och organisationen upplöstes i december 1937 ensidigt och stadgevidrigt av Komintern. Organisationens tillgångar tillföll Komintern.

Referenser redigera

  • Adibekow, G. M (1973). Die Rote Gewerkschaftsinternationale : Grundriss der Geschichte der RGI. Berlin. Libris 3124894 
  • Arbetarrörelsen : en uppslagsbok. När-Var-Hur-serien, 99-0106773-1. Stockholm: Forum. 1978. Libris 7254418. ISBN 9137068024