Råd & Rön är en ansedd[1][2] svensk konsumenttidskrift som utges av intresseorganisationen Sveriges Konsumenter. Tidigare utgivaren var statliga Konsumentinstitutet och från 1973 Konsumentverket som överlät tidningen i juni 2006. Tidningen skriver om och undersöker varor och tjänster ur ett konsumentperspektiv.

Råd & Rön nummer 1, 1958.

Råd & Rön har funnits sedan 1958 då ett fyrsidigt blad gavs ut av Konsumentinstitutet 4 gånger om året.[3] 1972 bytte tidningen format och fick sin nuvarande utformning. Tidningen utför tester på produkter och tjänster, ofta i samarbete med andra europeiska konsumenttidningar.

Råd & Röns svarta lista redigera

Tidningen publicerar en lista över näringsidkare som inte följer utslag i Allmänna reklamationsnämnden.[4]

Mozzarellatestet 2015 redigera

2015 anklagade tidningen felaktigt en svensk buffelbonde som tillverkar mozzarellaost för att ha tillsatt komjölk i sin ost, vilket riskerade att fälla hela bondens verksamhet. Det var en nationellt uppmärksammad händelse som kom att bli principiellt intressant i frågan om hur långt en tidning bör gå för att ge upprättelse.[1]

Mozzarellaverksamheten, som drevs av två agronomer och en tidigare biomedicinsk analytiker,[5][1] beställde egna analyser av livsmedelsverket som visade att tidningen hade dragit felaktiga slutsatser på de test som de hade utfört och att det ko-DNA som hittats i osten kunde förklaras med att mejeriet använde kalvlöpe för att koagulera osten, något som krävs för att produkten ska erhålla GTS-märkning och SUB-märkning.[6][1]

Råd & Röns chefredaktör försvarade först publiceringen,[7] men efter en artikel i Dagens Industri tog tidningen tillbaka publiceringen[2][8] eftersom experterna som hade anlitats vid den första publiceringen inte längre stod bakom slutsatsen.[1] Tidningen bad om ursäkt, rättade och erbjöd bonden genmäle.[1] Bonden begärde ekonomisk ersättning för de egenbekostade testerna som hade krävts för att motbevisa tidningen.[1] Råd & Rön sade först nej till att ersätta bonden, men efter att bland annat radioprogrammet Medierna uppmärksammade frågan gick de med på att ersätta bonden[9] med 15 000 kronor.[10][11]

Händelsen väckte också frågan varför de andra mozzarellaostarna av buffelmjölk i tidningens test inte innehöll ko-DNA från kalvlöpe och om de tillverkarna använde något annat för att koagulera osten, vilket ledde till att Livsmedelsverket skickade en fråga om tillverkningen till Italien.[12][1][uppföljning saknas]

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e f g h] "Kritik mot mediers mordbevakning och buffelbondes kamp för upprättelse" (vid 19m 35s), Medierna, Sveriges Radio, 27 juni 2015.
  2. ^ [a b] Jesper Mothander. "Råd & Rön backar om utpekad mozzarellafuskare", Dagens Industri, 9 juni 2015. Åtkomst den 10 februari 2017.
  3. ^ ”Vår historia”. Råd & Rön. 9 maj 2011. http://www.radron.se/Om-Rad--Ron/Var-historia/. 
  4. ^ "Svarta listan", radron.se. Åtkomst den 6 september 2020. [inloggning kan krävas]
  5. ^ "Hej!", Mozzarellabloggen. Åtkomst den 10 februari 2017.
  6. ^ "Vad är äkta mozzarella enligt Råd och Rön?", Mozzarellabloggen, 5 juni 2015. Åtkomst den 10 februari 2017.
  7. ^ Jesper Mothander. "Svenska buffelbonden slåss för sin heder", Dagens Industri, 8 juni 2015. Åtkomst den 10 februari 2017.
  8. ^ Carina Lundgren. "Angående mozzarella-testet", radron.se, 9 juni 2015. Åtkomst den 11 februari 2017.
  9. ^ "Råd & Rön pudlar igen – ersätter buffelbonde", Medierna, Sveriges Radio, 3 juli 2015
  10. ^ "Hur slutade historien med Råd och Rön?", Mozzarellabloggen, 6 juli, 2015. Åtkomst den 10 februari 2017.
  11. ^ Minna Korsgren. "Råd och rön backar efter felpublicering", svt.se, 30 juni 2015. Åtkomst den 10 februari 2017.
  12. ^ Jesper Mothander. "Italiensk mozzarella utreds för fusk", Dagens Industri, 23 juni 2015. Åtkomst den 11 februari 2017.

Externa länkar redigera