Öppna huvudmenyn


Pseudoeryx plicatilis[8] är en ormart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Pseudoeryx plicatilis ingår i släktet Pseudoeryx och familjen snokar.[9][10] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Pseudoeryx plicatilis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pseudoeryx plicatilis.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläktePseudoeryx
ArtPseudoeryx plicatilis
Vetenskapligt namn
§ Pseudoeryx plicatilis
AuktorLinnaeus 1758
Synonymer
Calopisma plicatile DUMÉRIL 1854
Helicops plicatilis WAGLER 1830[2]
Homalopsis plicatilis BOIE 1827[3]
Pseudoeryx daudinii FITZINGER 1826[4]
Natrix plicatilis MERREM 1820[5]
Elaps plicatilis SCHNEIDER 1801[6]
Cerastes plicatilis LAURENTI 1768[7]
Hitta fler artiklar om djur med

UnderarterRedigera

Arten delas in i följande underarter:[9]

  • P. p. mimeticus
  • P. p. plicatilis


KällorRedigera

  1. ^ [a b] 2010 Pseudoeryx plicatilis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wagler, Jean G. (1830) Natürliches System der Amphibien, mit vorangehender Classification der Säugetiere und Vögel. Ein Beitrag zur vergleichenden Zoologie. 1.0., Cotta, München, Stuttgart, and Tübingen, 354 pp.
  3. ^ Boie, F. (1827) Bemerkungen über Merrem's Versuch eines Systems der Amphibien, 1. Lieferung: Ophidier., Isis van Oken, Jena, 20: 508-566.
  4. ^ Fitzinger,L. (1826) Neue Classification der Reptilien nach ihren natürlichen Verwandtschaften nebst einer Verwandschafts-Tafel und einem Verzeichnisse der Reptilien-Sammlung des K. K. Zoologischen Museums zu Wien., J. G. Heubner, Wien, 66 pp.
  5. ^ Merrem, B. (1820) Versuch eines Systems der Amphibien I (Tentamen Systematis Amphibiorum)., J. C. Kriegeri, Marburg, 191 pp.
  6. ^ Schneider, JOHANN GOTTLOB (1801) Historiae Amphibiorum naturalis et literariae. Fasciculus secundus continens Crocodilos, Scincos, Chamaesauras, Boas. Pseudoboas, Elapes, Angues. Amphisbaenas et Caecilias., Frommani, Jena. 364 pp.
  7. ^ Laurenti, J. N. (1768) Specimen medicum, exhibens synopsin reptilium emendatam cum experimentis circa venena et antidota reptilium austracorum, quod authoritate et consensu., Vienna, Joan. Thomae, 217 pp.
  8. ^ Linnaeus, C. (1758) Systema naturæ per regna tria naturæ, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis. Tomus I. Editio decima, reformata., Laurentii Salvii, Holmiæ. 10th Edition: 824 pp.
  9. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 augusti 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/pseudoeryx+plicatilis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  10. ^ Pseudoeryx plicatilis i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.


Externa länkarRedigera