Proletären FF
Proletären FF är en idrottsförening som grundades 1972 i Göteborg av Bengt Frejd och andra i och omkring Kommunistiska Partiet. Dess motto är "idrott åt alla!" [1]
| Proletären FF | |||
| Grundad | 1972 | ||
|---|---|---|---|
| Serie | Division 6 | ||
| Hemort | Göteborg, Sverige | ||
| Hemmaarena | Åkeredsvallen Röda Vallen | ||
| Ordförande |  Henrik Källén | ||
| Tränare | Luis Molina | ||
| |||
| Övrigt | |||
| Webbplats | www.proletarenff.se | ||
Föreningen har, trots att man spelar i de lägsta divisionerna, nått ett visst kändisskap på grund av sin tydliga koppling till Kommunistiska Partiet och sitt politiska och sociala arbete. Mest känd är man kanske för att man är huvudarrangör till Fredsloppet som organiseras årligen sedan 1985 och vars överskott går till olika politiska och sociala organisationer. ANC var den största mottagaren under apartheidtiden, numer är det ofta olika projekt i Palestina som stöds. Klubben har också engagerat sig i andra sociala och politiska frågor. T.ex. motsätter sig PFF ett svenskt medlemskap i EU och EMU och är motståndare till vägtullar i Göteborg.
PFF är en flitig motionär till Riksidrottsförbundets och Svenska Fotbollförbundets stämmor, vari man t.ex. krävt stopp för bolagisering av idrottsklubbarna, för behållande av 51%-regeln och för etablering av nya konstgräsplaner i Göteborg.[2][3][4][5][6]
Proletären FF har representationslag i fotboll samt barn-/ungdomslag. Man har också barn/ungdoms-verksamhet i boxning, friidrott samt thai-boxning för vuxna. Tidigare har man även organiserat handboll och gymnastik. I handbollsserien har man som bäst legat i division 2 västsvenskan och division 3 i fotbollsserien.
Proletären FF agerar, med sitt idrottsliga arbete, även i integrationsfrågor. Förbundet har mottagit ekonomiskt stöd från idrottsrörelsen, på ett riksidrottsmöte, för sitt arbete med invandrarungdomar och förbundets tidigare ordförande, Bengt Frejd, har blivit inbjuden att tala om integrationsfrågor hos både Sida och den norska idrottsrörelsen på departementsnivå.[7]
Bombhot redigera
Under flera decennier har klubben våldsamt blivit hotad av högerextrema grupper. År 1985 förstördes ett flertal fönsterrutor i det av föreningen byggda klubbhuset efter att de nämnda grupperna försökt bryta sig in i lokalen upprepade gånger. Detta har lett till att det alltid finns vakter i klubbhuset, dygnet runt och året om.
Övrigt redigera
Det var i Proletären FF:s klubbhus på Åkereds skolväg i Västra Frölunda som Sydafrikas nya flagga ritades inför befrielsen 1994.[8]
Nelson Mandela har blivit utsedd till hedersordförande i Proletären FF, en post han också accepterat.[9]
Referenser redigera
- ^ Proletären FF:s webbplats Arkiverad 23 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”En tung framgång för Proletärens FF”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. http://archive.is/2013.04.18-154549/http://www.sydsvenskan.se/sport/en-tung-framgang-for-proletarens-ff/. Läst 27 juli 2018.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305002944/http://gbgfotboll.se/ImageVault/Images/id_71024/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. Läst 3 augusti 2012.
- ^ ”Proletären FF 40 år | Proletären FF”. proletarenff.se. Arkiverad från originalet den 28 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180728035652/http://proletarenff.se/2012/05/proletaren-ff-40-ar/. Läst 27 juli 2018.
- ^ ”Startsida”. www.rf.se. Arkiverad från originalet den 29 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120529154424/http://rf.se/ImageVault/Images/id_16614/scope_0/ImageVaultHandler.aspx. Läst 27 juli 2018.
- ^ ”Wayback Machine”. 14 december 2010. Arkiverad från originalet den 14 december 2010. https://web.archive.org/web/20101214210508/http://magasinetneo.se/files/2010/06/2008-3_fefed3c9a17d70d3771e135a731d4cf8.pdf. Läst 27 juli 2018.
- ^ Frank Baude, Mot strömmen, sid. 276
- ^ ”Göteborgs rödaste idrottsförening firar 40”. Sveriges Radio. 30 augusti 2012. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=986&artikel=5252034. Läst 27 juli 2018.
- ^ Frank Baude, Mot strömmen, sid. 276