Prärieindianernas teckenspråk

Historisk utbredning av prärieindianernas teckenspråk i vinrött, med andra inhemska teckenspråk i andra färger.
Extracts of the film taken during the 1930 Conference on PISL conservation.

Prärieindianernas teckenspråk (engelska: Plains Indian Sign Language) är ett teckenspråk som inte i första hand var avsett för döva. Det användes i stället förr i tiden som ett mellanfolkligt hjälpspråk mellan prärieindianer som Blackfoot, cheyenner, sioux, kiowa, arapaho och även folk bortom prärien.

PidginspråkRedigera

Prärieindianernas teckenspråk är ett pidginspråk i vilket i stort sett alla tecken är avbildande eller efterhärmande, "ikoniska". På grund av detta var språket lättbegripligt även för europeiska invandrare, som också använde det aktivt i sina kontakter med de infödda. Redan i en rapport av Francisco Vázquez de Coronado (Coronado-expeditionen, 1540 – 1542) omnämns det att indianerna var kapabla att göra sig mycket väl förstådda med hjälp av tecken. Teckenspråkets användning avtog efterhand i och med att engelskan spreds. Under 1900-talets första hälft gjordes försök att popularisera språket bland scouter.

HandikappspråkRedigera

Mot seklets slut började språket användas som hjälpmedel för handikappade som inte är i stånd att använda vanligt språk (inte heller vanligt teckenspråk). I denna funktion används även Blissymboler, som ursprungligen var avsedda att användas för mellanfolklig kommunikation.

ReferenserRedigera