Öppna huvudmenyn

Pot Black var en inbjudningsturnering i snooker som spelats under vissa år och i olika format. Turneringen tillkom i samband med att BBC började sända färg-TV. Det ansågs att snookern, med dess olikfärgade bollar, var en idealisk sport att använda som en slags promotion för det nya mediet.

Snooker balls triangled.png
Snooker-
turneringar
Rankingturneringar
Riga Masters
Indian Open
World Open
Paul Hunter Classic
Shanghai Masters
European Masters
English Open
International Championship
Northern Ireland Open
UK Championship
Scottish Open
German Masters
World Grand Prix
Welsh Open
Snooker Shoot-Out
Gibraltar Open
Players Championship
China Open
Världsmästerskapet
Inbjudningsturneringar
Haining Open
China Championship
Champion of Champions
Masters
Championship League
Senior-VM
Lagtävlingar
World Cup
Tidigare turneringar
Rankingturneringar
Inbjudningsturneringar

Pot Black blev en succé, och spelarna som deltog blev välkända för den breda publiken. Tack vare Pot Black ökade intresset för snooker, från att ha varit en sport för bara ett fåtal, till att bli en av de största i Storbritannien, åtminstone vad gäller tittarsiffror. Turneringen spelades utan uppehåll varje år mellan 1969 och 1986. Matcherna bestod endast av ett frame, vilket skilde turneringen från så gott som alla andra snookerturneringar. Finalerna spelades (från och med år 1978) i bäst av tre frames.

Efter år 1986 lades Pot Black ned, snookern var ju tillräckligt populär ändå. Den återuppstod dock 1991, och spelades även åren 1992, 1993 och (endast för spelare över 40 år) 1997, innan ytterligare ett långt uppehåll tog vid.

År 2005 återuppstod Pot Black ännu en gång, nu i nytt format: Åtta av världens bästa spelare bjöds in och spelade kvartsfinaler, semifinaler och final, alla matcher spelades i bara ett frame. Pot Black spelades senast 2007.

VinnareRedigera

År Vinnare Motståndare Resultat
1969   Ray Reardon   John Spencer 88–29 (poäng)
1970   John Spencer   Ray Reardon 88–27 (poäng)
1971   John Spencer   Fred Davis 61–40 (poäng)
1972   Eddie Charlton   Ray Reardon 75–43 (poäng)
1973   Eddie Charlton   Rex Williams 93–33 (poäng)
1974   Graham Miles   John Spencer 147–86 (poäng från 2 frames)
1975   Graham Miles   Dennis Taylor 81–27 (poäng)
1976   John Spencer   Dennis Taylor 69–42 (poäng)
1977   Perrie Mans   Doug Mountjoy 90–21 (poäng)
1978   Doug Mountjoy   Graham Miles 2–1 (frames)
1979   Ray Reardon   Doug Mountjoy 2–1 (frames)
1980   Eddie Charlton   Ray Reardon 2–1 (frames)
1981   Cliff Thorburn   Jim Wych 2–0 (frames)
1982   Steve Davis   Eddie Charlton 2–0 (frames)
1983   Steve Davis   Ray Reardon 2–0 (frames)
1984   Terry Griffiths   John Spencer 2–1 (frames)
1985   Doug Mountjoy   Jimmy White 2–0 (frames)
1986   Jimmy White   Kirk Stevens 2–0 (frames)
1991   Steve Davis   Stephen Hendry 2–1 (frames)
1992   Neal Foulds   James Wattana
1993   Steve Davis   Mike Hallett
1997   Joe Johnson   Terry Griffiths
2005   Matthew Stevens   Shaun Murphy 53–27 (poäng)
2006   Mark Williams   John Higgins 119–13 (poäng)
2007   Ken Doherty   Shaun Murphy 71–36 (poäng)