Öppna huvudmenyn

Med politisk psykiatri avses att psykiatrin ställs eller ställer sig till statsmaktens förfogande för att sortera ut politiskt oppositionella eller i övrigt oönskade delar av befolkningen.

Innehåll

SovjetunionenRedigera

Den politiska psykiatrin förekom i många år i dåvarande Sovjetunionen. En samtida rapport från brittiska Amnesty International säger:[1]

”Politiskt oliktänkande spärras in på mentalsjukhuset Serbskijinstitutet i Moskva. Fångarna får ingen möjlighet att försvara sig i en rättegång utan ’undersöks’ av en politisk avdelning som kallas Speciella Diagnosdepartementet. Det innebär att ett antal politiska psykiatriker avgör om fången är så politiskt farlig att han bör spärras in”.

USARedigera

Politisk psykiatri användes också i USA under McCarthy-perioden (1947-57) mot misstänkta kommunister. [2]

SverigeRedigera

I Sverige var politisk psykiatri i samband med den s.k. Mentalhäsokampanjen och rättspsykiatrin [3] hett omdiskuterade. under 1970-talet. Sociopatbegreppet och dess vidlyftiga användning vid denna tid utmönstrades.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Prisoners of Conscience in the USSR: Their Treatment and Conditions. Amnesty International, London 1975.
  2. ^ Lobotomi användes ibland på dessa politiska avvikare. Se även: The Martha Mitchell effect [1].
  3. ^ Nycander, Svante: Avskaffa rättspsykiatrin! Aldus 1970.

LitteraturRedigera

  • Alexeyeff, S.: Abuse of psychiatry as a tool for political repression in the Soviet Union. Medical Journal of Australia. 1976 Jan 31;1(5):122-3
  • Mindus, E.: Arbete och mental hälsa. Folksam/Tiden 1968.
  • Nycander, Svante: Avskaffa rättspsykiatrin. Bonniers 1970, s. 115.
  • Obotligt sinnesjuka kunna nu bli friska. Västerbottens Folkblad 1/11 1947.
  • Rylander G, Sjöqvist O. : Frontal lobotomi vid psykiska sjukdomstillstånd. Nord. Med. 1946;29:557-72.
  • Psykiatri i borgarklassens tjänst. Rådsmakt 3/1974.
  • Åmark, C.: Individ, personlighet och medmänsklig miljö. Folksam/Tiden 1968.
  • Myrdal, Jan: Du är inte klok som bråkar, säger beslutsfattarna. AB 14/9 1969. I: Skriftställning 3, Norstedts 1971, s. 50-52.