Pierre Séguier, född 28 maj 1588 i Paris, död 28 januari 1672 i Saint-Germain-en-Laye, var en fransk politiker. Han var Frankrikes kansler från 1632 och deltog i grundandet av Franska akademien.

Pierre Séguier
Född28 maj 1588[1][2][3]
Paris
Död28 januari 1672[1][2][3] ​eller ​1672
Saint-Germain-en-Laye, Frankrike
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidprytanée national militaire
SysselsättningJurist, politiker
Befattning
Intendant de la généralité de Bordeaux (1622–1624)
Lordkansler av Frankrike (1635–1672)
Stol nummer 1 i Franska akademien (1635–1643)[4]
BarnMadeleine Séguier (f. 1618)[5]
Charlotte Séguier (f. 1622)[6]
Utmärkelser
Officer av Helgeandsorden
Riddare av Mikaelsorden
Redigera Wikidata
Pierre Séguier rider in i Paris, i sällskap med Ludvig XIV av Frankrike, 1660. Målning av Charles Le Brun.

Biografi redigera

Séguier tillhörde en släkt av framstående jurister och politiker. Farfadern, med samma namn, var président à mortier i Paris parlament, och fadern Jean Séguier, var seigneur d'Autry. Eftersom fadern dog när han var liten, växte han upp hos sin farbror, som var président à mortier i Paris som farfadern. År 1624 efterträdde han sin farbror i parlamentet och kvarblev i den befattningen i nio år.

Under tiden i parlamentet kom Séguier att åtnjuta Richelieus förtroende, och blev 1633 storsigillbevarare (Garde des Sceaux) och 1635 tillika kansler. Han var en av dem som med förbigående av Ludvig XIII:s testamente överlämnade förmyndarregeringen åt änkedrottning Anna.

Fastän Séguier var en nitisk anhängare av hovpartiet under fronden måste han avstå från sin värdighet som storsigillbevarare. Han återfick den likväl redan 1656 och presiderade i den domstol som dömde Fouquet.

Sedan Jean-Baptiste Colbert kommit till makten och Mazarin dött, spelade Séguier en företrädesvis passiv roll inom administrationen, men 1666 ingick han i en kommission som reformerade Paris polisväsen.

Han var en av stiftarna av Franska akademien, och blev dess beskyddare efter Richelieus död.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Pierre Séguier, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Pierre Seguier, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Académie française, Pierre Séguier, läs online, läst: 6 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]