Kolonivävare[2] (Philetairus socius) är en sydafrikansk fågelart som tillhör familjen vävare (Ploceidae) inom ordningen tättingar.[3] Den gör skäl för sitt namn genom sina mycket stora kolonibon i träd och på telefonstolpar.

Kolonivävare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljVävare
Ploceidae
SläktePhiletairus
A. Smith, 1837
ArtKolonivävare
P. socius
Vetenskapligt namn
§ Philetairus socius
Auktor(Latham, 1790)
Utbredning
Synonymer
Social vävare

Kännetecken

redigera

Utseende

redigera

Fågeln är brun på ovansidan, med ljusbruna bräm (utom på hjässan), svart på hakan och strupen samt blekt brunaktig på undersidan med svarta flanker. Vingar och stjärt är mörkbruna, med blekbruna fan. Näbben är ljus. Ungfågeln är mattare och saknar det svarta på strupen och flankerna. Längden uppgår till 13 centimeter.

Kolonivävarens läte beskrivs i engelsk litteratur som tjattrande "chicker chicker".[4]

Utbredning och systematik

redigera

Fågeln förekommer i Afrika från Namibia och Botswana till norra Sydafrika.[3] Arten delas inte upp i några underarter.[3] Kolonivävaren placeras som ensam art i släktet Philetairus, men DNA-studier visar att den är nära släkt med de två arterna i Pseudonigrita.

 
Kolonivävarens utbredningsområde.

Levnadssätt

redigera

Fågeln hittas i halvtorr savann och karroobuskmarker.[4] Födan består av frön och insekter.[5]

Häckning

redigera

Fågeln häckar kolonivis, mellan december och augusti i norra Namibia, november–januari i sydöstra delen av utbredningsområdet och i andra områden vid nederbörd. Då flocken funnit en lämplig häckplats bygger varje par sitt eget bo, men bona byggs så tätt intill varandra att konstruktionen till slut ser ut som ett enda stort bo med ett stort tak och med en mängd runda hål på undersidan. Bona används inte två gånger att häcka i, utan nya bon skapas under de gamla, vilka därmed tillsammans med taket utgör täckning för de nya. På detta sätt ökar bomassan år från år i storlek, tills den gren som den hänger på går av av tyngden. Dessa bokonstruktioner påträffas vanligtvis endast i höga och stora träd.

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller mycket vanlig.[6]

Fågeln har på svenska även kallats social vävare.

Referenser

redigera
 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kolonivävare, 1904–1926.
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Philetairus socius Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 14 augusti 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ Craig, A. & Christie, D.A. (2019). Sociable Weaver (Philetairus socius). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60976 4 maj 2019).
  6. ^ Fry, C. H.; Keith, S. 2004. The birds of Africa vol. VII. Christopher Helm, London.

Externa länkar

redigera