Peter Dijkman (ibland stavat Petter), född 1 oktober 1647[3] i Hedemora, död 2 februari 1717[3] i Stockholm, var en svensk arkeolog och häradshövding.

Peter Dijkman
Född1 oktober 1647[1][2]
Hedemora[1], Sverige
Död2 februari 1717[1][2] (69 år)
Stockholm
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningArkeolog[1]
Befattning
Häradshövding[1]
SläktingarLüdert Dijkman (syskon)
Engelbrecht Mannerburg (syskon)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Dijkmans fader Peter Engelbrechtsson (Svensson) Dijkman var organist och stadsskrivare i Hedemora; modern var Anna Lydertsdotter[3].

Dijkman disputerade 1672 i Uppsala under professor Petrus Aurivillius med De veterum philosophorum mediis cognoscendi naturalia. Efter disputationen verkar han mestadels ha ägnat sig åt lagfarenheten, emedan han, efter att en tid ha varit landssekreterare i Uppsala län, 1697 utnämndes till assessor i Göta hovrätt. Denna tjänst tillträdde han dock aldrig, utan nämnes redan följande året såsom häradshövding under Svea hovrätt.

Vid sidan av sina juridiska uppdrag studerade Dijkman arkeologi och reste omkring i landet för att eftersöka och avteckna gamla minnesmärken och handlingar. Att han vid forskningar, liksom hela hans samtid, leddes av Rudbecks förutsättningar, förringar visserligen värdet av hans skrifter. Förutom några handskrifter utgörs hans litterära kvarlåtenskap av Observationer om de fordna Svenskars och Göthers penninge-räknings beskaffenhet (1686), Antiquitates ecclesiasticæ eller gamla Svenska Kyrckihandlingar (1703), Om Sveriges tolf Carla-konungar (1708) samt Historiska Anmärkningar öfver och af en dehl Runstenar i Sverige (utgiven postumt 1723).

Bibliografi redigera

  • 1672 – Deo ter opt. annuente, ex auctoritate amplissimi senatus philosophici in regia academia Vpsaliensi, hanc, de veterum philosophorum mediis cognoscendi naturalia, meditationem, svb præsidio .[4]
  • 1686 – Observationer, som kunna gifwa någon anledning til dhe forna swenskars och göthers penninge rächningz beskaffenheet, uthi många hundrade åhr tillbaka, uthur theras egne handlingar.[5]
  • 1703 – Antiquitates ecclesiasticæ, eller Gamle swenske kyrkie-handlingar, angående wåra förfäders christeliga troos, och kyrckio-cerimoniers beskaffenheter, några hundrade åhr tilbakas; sammanplåckade vthur gamla stycker, som runstenar, kyrckior, rijmstafwar, bref, griftestenar, pergament, recesser, afhandlingar, beläten, åthskillige Swea provinciers lag- och agende-böcker, och vnder wisza flåckar förde af Petter Dijkman.[6]
  • 1723 – Historiske anmärckningar, öfwer, och af en dehl runstenar, i Swerige, angående dhe uhrgambla, sviar och giöthers kyrkie och werdzliga wäsende, uthi åthskilliga måhl, hwar af man har att finna något ey så förr kunnigt ; om deras religion och evangeliske lährans hijt uthi Swerige inkomst, tungomåhls ahrt, runska bokstäfwers nampn och tahl, krigz- vttogh, commercier, och andra resor härifrån Swea- och Giötaland til the uthi Africa, Asien och i Europen belägne orter, med hwad mehra, man så wähl af rijtningarne, som ordesätten och stafwelserne, förmedelst stenarnes jämbförelse har kunnat inhempta.[7]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Anders Grape, Nils Ludvig Rasmusson & Erik Vennberg, Petter Dijkman, s. 251, läst: 5 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Petter Dijkman, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Vennberg, Erik;Grape, Anders;Rasmusson Nils Ludvig: Peter Dijkman i Svenskt biografiskt lexikon (1945)
  4. ^ Aurivillius, Petrus; Dijkman Petter (1672) (på latin). Deo ter opt. annuente, ex auctoritate amplissimi senatus philosophici in regia academia Vpsaliensi, hanc, de veterum philosophorum mediis cognoscendi naturalia, meditationem, svb præsidio ... Petri Aurivillii ... publicæ subjicit censuræ s. r. m. alumnus Petrus Dijkman Wesmannus. Ad diem 2 Mart. anno M DC LXXII. in audit. vet. majori.. Upsaliæ excudit Henricus Curio s. r. m. & academiæ Vpsaliensis bibliopola.. Libris 10912042 
  5. ^ Dijkman, Petter (1686). Observationer, som kunna gifwa någon anledning til dhe forna swenskars och göthers penninge rächningz beskaffenheet, uthi många hundrade åhr tillbaka, uthur theras egne handlingar, ... Stockholm, tryckt hoos Niclas Wankijff, kongl. booktryckare, åhr 1686.. Libris 2514697 
  6. ^ Dijkman, Petter (1703). Antiquitates ecclesiasticæ, eller Gamle swenske kyrkie-handlingar, angående wåra förfäders christeliga troos, och kyrckio-cerimoniers beskaffenheter, några hundrade åhr tilbakas; sammanplåckade vthur gamla stycker, som runstenar, kyrckior, rijmstafwar, bref, griftestenar, pergament, recesser, afhandlingar, beläten, åthskillige Swea provinciers lag- och agende-böcker, och vnder wisza flåckar förde af Petter Dijkman. Stockholm, tryckt af Michaele Laurelio, åhr 1703. Stockholm: (Laurelius. Libris 2409470 
  7. ^ Dijkman, Petter; Luth Pehr (1723). Historiske anmärckningar, öfwer, och af en dehl runstenar, i Swerige, angående dhe uhrgambla, sviar och giöthers kyrkie och werdzliga wäsende, uthi åthskilliga måhl, hwar af man har att finna något ey så förr kunnigt ; om deras religion och evangeliske lährans hijt uthi Swerige inkomst, tungomåhls ahrt, runska bokstäfwers nampn och tahl, krigz- vttogh, commercier, och andra resor härifrån Swea- och Giötaland til the uthi Africa, Asien och i Europen belägne orter, med hwad mehra, man så wähl af rijtningarne, som ordesätten och stafwelserne, förmedelst stenarnes jämbförelse har kunnat inhempta / författat uthaf Petter Dijkman den äldre åhr Christi 1708. Cum gratia & privilegio s:æ r:æ m:tis. Stockholm, Tryckt och uplagt af Henr. C. Merckell, kongl. boktr. i stor-furstend. Finland. Libris 2399630 

Övriga källor redigera

Externa länkar redigera