Öppna huvudmenyn
Karta över Justinianus I pentarki, inklusive det mesta av motsvarande moderna Grekland under Rom.[1]

Pentarki (från grekiska Πενταρχία, Pentarchia från πέντε pente, "fem", och ἄρχω archo, "bestämmande") är en term inom kristendomens historia avseende idén om ett universellt bestämmande bland de kristna genom överhuvuden (eller patriarker) av fem huvudsakliga episkopala säten inom Romerska imperiet: Rom, Konstantinopel, Alexandria[särskiljning behövs], Antiochia och Jerusalem.[2]

ReferenserRedigera

  1. ^ The Ecclesiastical jurisdiction of the Ecumenical Patriarchate
  2. ^ "Pentarchy". Encyclopædia Britannica. Retrieved February 14, 2010. "The proposed government of universal Christendom by five patriarchal sees under the auspices of a single universal empire. Formulated in the legislation of the emperor Justinian I (527–65), especially in his Novella 131, the theory received formal ecclesiastical sanction at the Council in Trullo (692), which ranked the five sees as Rome, Constantinople, Alexandria, Antioch, and Jerusalem".