Pelješac-bron (kroatiska: Pelješki most) är en påbörjad men ännu ej färdigställd bro i Kroatien. När den står klar kommer den att förbinda orterna Komarna på det kroatiska fastlandet och Brijesta på halvön Pelješac i sydligaste Kroatien och utgöra en fast vägförbindelse mellan Kroatiens sydligaste län (Dubrovnik-Neretvas län) och övriga delen av landet. Bron och tillfartsvägarna beräknas vara färdiga sommaren 2022.[1]

Pelješac-bron
Pelješac bridge - Most Pelješac - Croatia - 2022-06-16.jpg
Pelješac-bron under byggnad.
Officiellt namnPelješki most
PlatsKomarnaBrijesta
KorsarMali Ston-viken
42°55′00″N 17°32′00″Ö / 42.91667°N 17.53333°Ö / 42.91667; 17.53333
Konstruktionsdata
Total längd2 404 meter
Bredd21 meter
Höjd55 meter
KonstruktionstypSnedkabelbro
Datum
Byggstart24 oktober 2007
Trafik
TrafikslagBiltrafik
Brons placering.

Brons tillkomst har skapat polemik mellan Kroatien och Bosnien och Hercegovina där det sistnämnda landet har haft invändningar mot brons uppförande och/eller utförande. Konflikten har både ekonomiska och politiska undertoner men har kunnat lösas delvis genom förhandlingar som lett till att förberedelserna för brons uppförande har kunnat fortgå.[2]

BakgrundRedigera

Kroatien är i den sydligaste delen avskuret av en drygt nio kilometer lång bilväg och 24 kilometer lång kustremsa som tillhör Bosnien och Hercegovina. Resande från den södra delen av Dubrovnik-Neretvas län till övriga Kroatien (och vice versa) tvingas därmed att passera två gränsövergångar. Förfarandet anses vålla problem med trögare genomfart av människor och godstrafik som följd. Ett problem som intensifieras av ökande trafik under turistsäsongen. Kroatien är sedan år 2013 medlem i Europeiska unionen och ett framtida kroatiskt medlemskap i Schengensamarbetet tros förvärra problemen. Brons tillkomst anses av denna anledning vara av strategisk betydelse i Kroatien då den kommer att skapa en fast vägförbindelse mellan Dubrovnik-Neretvas län och övriga landet. Kroatien har sedan självständigheten från Jugoslavien år 1991 investerat i ett allomfattande vägnät av motorvägar och ur politisk synpunkt anses bron symbolisera en fysisk förening av landets alla delar.

Bron kommer att korsa Mali Ston-viken och kroatiskt territorialvatten. Bosnien och Hercegovina har dock haft invändningar mot dess uppförande eller utförande. Den bosniska centralregering i Sarajevo har uttryckt farhågor för att en bro kan äventyra planerna på att bygga en framtida frakthamn i landets enda kuststad Neum.[3] Den bosniska sidan har bland annat föreslagit en högre höjd för bron vilket också skulle öka utgifterna för dess uppförande. Den kroatiska sidan har delvis tillgodosett önskemålen genom att planera för en högre bro än den initialt tilltänkta höjden på 35 meter.

HistorikRedigera

År 1997 föreslog den dåvarande socialdemokratiske landshövdingen i Dubrovnik-Neretvas län Ivan Šprlje att en bro skulle uppföras mellan Pelješac och det kroatiska fastlandet. Även om idén initialt förkastades av det då regerande konservativa partiet HDZ fick den året därpå stöd av framstående partimedlemmar.

Den 24 oktober 2007 inleddes de första arbetena vid den tilltänkta bron. Den internationella finanskrisen som bröt ut samma år fick dock långtgående konsekvenser för Kroatien vars ekonomi gick in i en längre period av recession. År 2009 meddelade den sittande höger-mitten-regeringen att arbetena med brons uppförande skulle saktas ner. Detta till följd av den ekonomiska krisen och ett program för ekonomisk åtstramning. Enligt den initiala planen skulle bron stå färdig år 2011 men dess tilltänkta invigning sköts då upp till år 2015.

I samband med parlamentsvalet år 2011 vann den så kallade Kuckeliku-koalitionen ledd av Kroatiens socialdemokratiska parti. Huruvida uppförandet av bron var ekonomiskt försvarbart var föremål för debatt i valkampanjen och den nya regeringen lät efter valet frysa de fortsatta arbetena med bron tills frågan var löst. Sedan en förstudie sponsrad av Europeiska unionen visat att en bro skulle vara den bästa lösningen för att förbinda Kroatiens sydligaste del meddelade den sittande transportministern Siniša Hajdaš Dončić att brons uppförande skulle återupptas år 2015/2016[4][3] och att den kunde väntas stå klar år 2019.[5]

Beslutet och upphandlingen blev dock fördröjd och byggstart blev sommaren 2018, med planerat färdigställande 2022 eller 2023.[6]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Pelješac Bridge: Third pillar being connected to mainland” (på engelska). https://www.croatiaweek.com/peljesac-bridge-third-pillar-being-connected-to-mainland/. Läst 9 maj 2021. 
  2. ^ Dalje.com Arkiverad 11 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  3. ^ [a b] Euobserver.com (engelska)
  4. ^ Dalje.com Arkiverad 23 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
  5. ^ Večernji list (kroatiska)
  6. ^ Windisch, Elke (2 August 2018). ”Kroatien will »endlich eins« werden” (på tyska). Kroatien will »endlich eins« werden. https://www.neues-deutschland.de/artikel/1096073.kroation-will-endlich-eins-werden.html. Läst 11 augusti 2018. 

Externa länkarRedigera