Peledsik (Coregonus peled)[3][4] är en fiskart i släktet sikar bland laxfiskarna. Enligt Catalogue of Life[5][6] ingår storskallesiken i släktet Coregonus, och familjen laxfiskar, men enligt Dyntaxa[7] är tillhörigheten istället släktet Coregonus, och familjen sikfiskar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[8] Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[7] Inga underarter finns listade.[5]

Peledsik
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Пелядь (Coregonus peled). Иллюстрация к материалу ИА REGNUM.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningLaxartade fiskar
Salmoniformes
FamiljLaxfiskar
Salmonidae
SläkteSikar
Coregonus
ArtPeledsik
C. peled
Vetenskapligt namn
§ Coregonus peled
AuktorJ. F. Gmelin, 1789
Synonymer
Coregonus syrok Valenciennes, 1848[2]
Coregonus rudolphianus Valenciennes, 1848[3]
Salmo pelet Pallas, 1814[3]
Salmo cyprinoides Pallas, 1814[3]
Salmo peled Gmelin, 1789[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Storskallesiken i Storvindeln har tidigare ansetts vara en variant av peledsik, men DNA-studier har visat att det inte stämmer.[9]

KänneteckenRedigera

Fisken liknar med sin långsträckta form andra sikar men kroppen är mera tillplattad och ryggen är högre än hos andra arter i släktet Coregonus. Peledsiken kan nå en vikt över 5 kilogram men utanför Sibirien är den betydligt lättare.

UtbredningRedigera

Artens ursprungliga utbredningsområde var större floder och sjöar i norra Sibirien. Den infördes i östeuropeiska stater vid Östersjön och förekommer numera i flera sötvattenområden kring Östersjön.

LevnadssättRedigera

Födan utgörs främst av ryggradslösa smådjur (plankton) och i viss mån även av mindre fiskar (sibiriska populationer). Pedelsiken leker mellan september och november ofta på stora djup. Varje hona lägger upp till 105 000 ägg.

KällorRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 9 april 2010.
  • Fritz Terofal: Die farbigen Naturführer - Süßwasserfische in europäischen Gewässern (1984 Mosaik Verlag)


  1. ^ Coregonus peledIUCN:s rödlista, auktor: Freyhof, J. & Kottelat, M. 2008, besökt 26 april 2010.
  2. ^ Eschmeyer, W.N. (ed.) (2004) Catalog of fishes. Updated database version of January 2004., Catalog databases as made available to FishBase in January 2004.
  3. ^ [a b c d e] Kottelat, M. (1997) European freshwater fishes., Biologia 52, Suppl. 5:1-271.
  4. ^ ”Scardinius erythrophthalmus – Overview Rudd”. EoL - Encyclopedia of Life. http://eol.org/pages/222141/overview. Läst 10 januari 2014. 
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (21 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/coregonus+peled/match/1. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  7. ^ [a b] Dyntaxa Coregonus peled
  8. ^ 2008 Coregonus peled Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  9. ^ ”Artfakta storskallesik”. Artdatabanken. http://www.artfakta.se/SpeciesFact.aspx?TaxonId=102139. Läst 4 september 2014. 


Externa länkarRedigera