Patientkort eller patientbricka är en personhandling som utfärdas av en vårdgivare. Vanligtvis består patientkortet av ett plastkort i kreditkortsformat. Patientkort används exempelvis för att underlätta märkning av blanketter, provrör och kvitton när patienten är på besök.[1]

Ett patientkort i Filippinerna.

Sverige redigera

Patientkort utfärdas vanligtvis av Sveriges landsting. Ett svenskt patientkort innehåller uppgifter som patientens namn, adress och personnummer i upphöjd skrift, för att uppgifterna enkelt ska kunna kopieras till en receptblankett.[källa behövs] Patientkortet är dock inte en giltig legitimation,[2] och vanligtvis behöver man kunna visa upp giltig legitimation vid vårdbesök eller när man skaffar patientkort.[3]

I Östergötland infördes patientkort 1973.[1] Region Skåne var på 2000-talet först i Sverige med digitala patientkort, något som förekom i bland annat Tyskland och Frankrike.[4]

I takt med att journalsystem datoriseras så försvinner behovet av patientkort successivt.[1] I vissa delar av landet är patientkortet avskaffat,[1] medan det på andra håll fortfarande krävs att patienten har eller skaffar ett patientkort.[5][6]

Det finns också patientkort för den som har vissa sjukdomar som kräver särskild behandling, till exempel MRSA.[källa behövs]

Papperslösa personer utan tillstånd att vistas i Sverige har laglig rätt till subventionerad vård och kan få säkrare vård med ett patientkort.[7] Då får patienten ett tillfälligt reservnummer som ersätter personnummer.[8]

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b c d] ”Landstinget avskaffar patientkortet”. Corren. 25 maj 2010. http://www.corren.se/nyheter/ostergotland/landstinget-avskaffar-patientkortet-5223549.aspx. Läst 3 januari 2015. 
  2. ^ ”Vård och omsorg”. xn--vrdomsorg-52a.se. http://xn--vrdomsorg-52a.se/liknande/patientbricka-2186. Läst 31 mars 2022. 
  3. ^ ”ID-kontroll av person som söker vård | Vårdgivarguiden”. vardgivarguiden.se. Arkiverad från originalet den 20 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220520204331/https://vardgivarguiden.se/administration/patientadministration/id-kontroll/. Läst 31 mars 2022. 
  4. ^ ”Bättre vård med digitala patientkort”. Sydsvenskan. 21 april 2005. Arkiverad från originalet den 17 april 2015. https://web.archive.org/web/20150417142921/http://www.sydsvenskan.se/sverige/battre-vard-med-digitala-patientkort/. Läst 3 januari 2015. 
  5. ^ ”När du besöker en mottagning”. Universitetssjukhuset Örebro. Arkiverad från originalet den 3 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150103181222/http://www.regionorebrolan.se/sv-etr/uso/information-for-dig-som-ar-patient/varden-och-vistelsen/nar-du-besoker-en-mottagning/. Läst 3 januari 2015. 
  6. ^ ”Vårdportalen”. Vara kommun. Arkiverad från originalet den 3 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150103181243/http://www.vara.se/socialomsorghjalp/vardportalen.4.28e9b49211eee0df41f80006825.html. Läst 3 januari 2015. 
  7. ^ ”Patientkort”. Vårdgivarguiden, Stockholms läns landsting. Arkiverad från originalet den 3 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150103180843/http://www.vardgivarguiden.se/Patientadministration/Ta-betalt/Asyl_Utan_tillstand/Dokument/Patientkort/. Läst 3 januari 2015. 
  8. ^ ”Vård för dig som befinner dig i Sverige utan tillstånd”. 1177 Vårdguiden. Arkiverad från originalet den 3 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150103181148/http://www.1177.se/Stockholm/Regler-och-rattigheter/Vard-for-dig-som-befinner-dig-i-Sverige-utan-tillstand/. Läst 3 januari 2015.