Parochlus steinenii[2] är en tvåvingeart som först beskrevs av Gercke 1889. Den ingår i släktet Parochlus och familjen fjädermyggor.[2][3] Den är en av endast två arter av tvåvingar (den andra är den vinglösa fjädermyggan Belgica antarctica) som förekommer naturligt i Antarktis.[4]

Parochlus steinenii
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningTvåvingar
Diptera
FamiljFjädermyggor
Chironomidae
SläkteParochlus
ArtParochlus steinenii
Vetenskapligt namn
§ Parochlus steinenii
Auktor(Gercke, 1889)
Synonymer
Tanypus steinenii Gercke, 1889
Tanypus steineni Pfeffer, 1890
Ochlus steineni Enderlein, 1912
Kohlium steineni Enderlein, 1930
Podonomus steineni Edwards, 1931[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Artens kroppsfärg är brun; hanen varierar från tegelfärgad till svartbrun, honan är ljusare. Antennerna har en tydlig hårplym. Mellankroppen är smal, med brunaktigt genomskinliga vingar som är smala hos hanen, bredare hos honan samt långa, smala ben. Bakkroppen är smal hos hanen, kraftigare hos honan. Mellankropp och bakkropp är täckta av inte alltför täta, långa, tunna hår.[1] Kropplängden är ungefär 3 mm; honan är i regel något större än hanen[1][4].

Utbredning redigera

Utbredningsområdet omfattar nordvästra Antarktiska halvön, Sydshetlandsöarna samt utanför Antarktis Sydgeorgien, Eldslandet och sydligaste Anderna.[4]

Ekologi redigera

De vuxna individerna är endast aktiva under sommaren då de förekommer nära färskvattensamlingar som sjöar, dammar och vattendrag.[5] Larverna utvecklas i bottenslammet i samma typer av vattensamlingar. Larverna övervintrar under vattensamlingarnas istäcke. Vanligen kläcks ett stort antal samtidigt strax efter islossningen, och de fullbildade myggorna kan bilda stora svärmar över vattenytorna.[5] [4] Arten tenderar att öka, något som kopplas till den ökande medeltemperaturen i Antarktis.[5]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Böcher, Jens (1967). ”Diptera: Chironomidae (Midges)”. i J. Linsley Gressitt (på engelska). Entomology of Antarctica, Volym 10. American Geophysical Union of the National Academy of Sciences. sid. 201. https://books.google.se/books?id=mibAuqe20IkC&pg=PA386&lpg=PA386&dq=%22Parochlus+steinenii%22&source=bl&ots=Uxw2VFdsnv&sig=3VdRCtGU9fzy209V0Zqds9VI8sQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiVkNGBuoHcAhXEd5oKHQVWC0s4ChDoAQheMAo#v=onepage&q=%22Parochlus%20steinenii%22&f=false. Läst 1 juli 2018 
  2. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/parochlus+steinenii/match/1. Läst 1 juli 2018. 
  3. ^ Myers, P., R. Espinosa, C. S. Parr, T. Jones, G. S. Hammond och T. A. Dewey (2018). Parochlus steinenii (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). https://animaldiversity.org/accounts/Parochlus_steinenii/classification/. Läst 1 juli 2018. 
  4. ^ [a b c d] Edwards, M.; Usher, M. B. (1985). ”The winged Antarctic midge Parochlus steinenii (Gerke) (Diptera: Chironomidae) in the South Shetland Islands.” (på engelska) (PDF, 1,11 MB). Biological Journal of the Linnean Society 26 (1): sid. 1, 3–4, 6. doi:10.1111/j.1095-8312.1985.tb01553.x. https://www.eje.cz/pdfs/eje/1996/01/01.pdf. Läst 1 juli 2018. 
  5. ^ [a b c] Hahn, Steffen; Reinhardt, Klaus (2006). ”Habitat preference and reproductive traits in the Antarctic midge Parochlus steinenii (Diptera: Chironomidae)” (på engelska) (PDF, 143 kB). Antarctic Science (Cambridge University Press) 18 (2). doi:10.1017/S0954102006000204. https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/content/view/BCF5C1DCFB5B86B583B31DF49DDFD9DE/S0954102006000204a.pdf/habitat_preference_and_reproductive_traits_in_the_antarctic_midge_parochlus_steinenii_diptera_chironomidae.pdf. Läst 2 juli 2018. 

Externa länkar redigera