Palestinier
- Se även Palestina
Palestinier (arabiska: الفلسطينيون, al-Filasṭīniyyūn, hebreiska: פָלַסְטִינִים Falastinim), även kallade det palestinska folket (arabiska: الشعب الفلسطيني, ash-Shab al-Filasṭīnī), är araber[1] som lever eller levt i området Palestina. Muslimska styrkor erövrade Jerusalem år 638 från det Bysantinska riket vilket ledde till en gradvis islamisering av befolkningen i området Palestina.[2] Omkring 97 % är muslimer,[3] främst sunnimuslimer, men även druser, samarier, shiaislam och icke-konfessionella muslimer. Övriga är i huvudsak arabisktalande kristna palestinier.[3] Palestinska judar (judar som levde i området innan inrättandet av Israel 1948) betraktades också som palestinier, men användning av begreppet om denna grupp har i stort sett fallit ur bruk.
Begreppet ett "palestinskt folk" användes på ett begränsat sätt fram till första världskriget. Vid fördrivningen under skapandet av staten Israel 1948, och än mer så efter kriget 1967, kom termen att betyda inte bara en ursprungsort, men också känslan av en gemensam historia och framtid i form av en palestinsk stat. Den moderna palestinska identiteten omfattar ett kulturellt arv allt ifrån biblisk tid fram till den ottomanska perioden.
Trots olika krig, utvandring och etnisk rensning (till exempel "den stora katastrofen" 1948), är fortfarande ungefär hälften av det palestinska folket bosatt i den historiska regionen Palestina, det område som omfattar Västbanken, Gazaremsan och Israel. I hela regionen utgjorde palestininerna 49% av alla invånare år 2004. Det omfattar hela befolkningen i Gaza (1,8 miljoner) och majoriteten av befolkningen på Västbanken (cirka 3,4 miljoner jämfört med nära 500 000 judiska bosättare). Av befolkningen i Israel är 16,5% palestinska medborgare[ifrågasatt uppgift]. Många är palestinska flyktingar eller internt fördrivna palestinier. Av de palestinier som bor i andra regioner, känd som den palestinska diasporan, är mer än hälften statslösa, det vill säga utan medborgarskap i något land (1997). 3 240 000 av diasporans befolkning bor i Jordanien (2012), över 1 miljon lever mellan Syrien och Libanon, en kvarts miljon i Saudiarabien, samt en halv miljon i Chile, vilket representerar den största koncentrationen utanför arabvärlden.
Etymologi
redigeraDen grekiska toponymen Palaistínē (Παλαιστίνη), med vilket arabiskans Filastin (فلسطين) är besläktad, påträffas bland annat på 500-talet f.Kr. hos den grekiske historikern Herodotos, där det i allmänhet betecknar den kustnära mark från Fenicien ner till Egypten. Herodotos använder också uttrycket som en etnonym, som när han talar om "syrierna i Palestina" eller "palestina-syrianer", en etniskt amorf grupp som han skiljer från fenicierna. Herodotos gör ingen skillnad mellan judar och andra invånare i Palestina. I forntida egyptiska har uttrycket Peleset / Purusati förmodats hänvisa till sjöfolken. I biblisk hebreiska är ett besläktat ord Plištim, som brukar översättas till filistéerna.
Kristna palestinier
redigera- Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Palestinian Christians, 20 mars 2016.
Kristna palestinier är kristna medborgare i staten Palestina och består av 38.000 (år 2015). I en bredare definition av kristna palestinier innefattar palestinska flyktingarna, diaspora och personer med helt eller delvis palestinska kristna anor och uppskattas av 500.000 människor över hela världen år 2000.[4]
År 1922 utgjorde den kristna befolkningen i Palestina av 9,5% av den totala befolkningen i Palestina (10,8% av den arabiska befolkningen inklusive judisk befolkning), och 7,9% 1946.[5]
Palestinska kristna tillhör en av ett antal kristna inriktningar, främst Ortodoxa kyrkor och orientalisk ortodoxi, men även katolicism, anglikanism, protestantismen och andra. I såväl den lokala dialekten av palestinsk arabiska som klassisk arabiska och modern standardarabiska kallas kristna för nasrani (arabiska för nasaré) eller masihi (ett derivat av arabiska ordet Masih, som betyder "Messias").
Kristna har under flertal årtionden utsatts för förföljelse av muslimska palestinier, bland annat i Gaza remsan där antalet kristna gått ner sedan Hamas övertagning av makten 2006. [6]
Kristna under Palestinska myndighetens styre
redigeraKristna under Palestinska myndighetens styre har under de senaste decennierna rapporterat om diskriminering, våld och vandalism, ofta utan åtgärd från myndigheterna. Flera incidenter har väckt oro för att den kristna befolkningen i de palestinska områdena minskar kraftigt och att kristendomen riskerar att försvinna från delar av det historiska Palestina.[7]
Bakgrund
redigeraDe kristna i Västbanken och Gaza utgör en liten minoritet inom den palestinska befolkningen. Under Palestinska myndighetens styre har vissa kyrkor och kristna byar varit utsatta för attacker, samtidigt som det internationella intresset för dessa händelser ofta har varit begränsat.
Händelser 2019
redigeraTre incidenter våren 2019 uppmärksammades av forskaren Edy Cohen vid BESA Center:
- Den 25 april 2019 attackerades den kristna byn Jifna nära Ramallah av beväpnade Fatah-anhängare efter att en kvinna anmält en partiledarson till polisen. Angriparna sköt i luften, kastade brandbomber och orsakade omfattande skador. Trots vädjanden om hjälp ingrep inte den palestinska polisen, och inga misstänkta greps. Angriparna ska även ha krävt att byborna betalade jizya, en traditionell skatt på icke-muslimer under muslimskt styre.
- Natten till den 13 maj vandaliserades och plundrades Maronitkyrkan i Betlehem. Enligt kyrkans egen information var detta den sjätte incidenten, inklusive en mordbrand 2015.
- Den 16 maj utsattes Anglikanska kyrkan i Aboud för inbrott och stöld. Inga misstänkta greps i samband med dessa händelser.
Censur och tystnad
redigeraEnligt rapporter har Palestinska myndigheten infört tystnadsplikt kring attacker mot kristna och deras institutioner. Kritik eller offentliggörande av sådana incidenter anses kunna skada myndighetens internationella anseende och äventyra bistånd, särskilt från europeiska givare. Det finns uppgifter om att Fatah utövar press på kristna att inte anmäla övergrepp eller tala offentligt om situationen.
Internationell respons
redigeraKritiker menar att den internationella och västerländska tystnaden bidrar till att situationen förvärras och att kristnas trygghet undergrävs i de palestinska områdena. Detta ställs ofta i kontrast till den växande och mer integrerade kristna minoriteten i Israel, där kristna enligt officiella källor har fulla medborgerliga rättigheter.[8]
Se även
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Palestinians, 4 mars 2016.
Noter
redigera- ^ ”Palestina – Befolkning och språk”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/palestina/befolkning-och-sprak/. Läst 14 november 2023.
- ^ ”Palestina – Äldre historia”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/palestina/aldre-historia/. Läst 14 november 2023.
- ^ [a b] palestinier i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ Farsoun, Samih (2004). Culture and Customs of the Palestinians
- ^ ”Report to the League of Nations on Palestine and Transjordan, 1937”. British Government. 1937. Arkiverad från originalet den 23 september 2013. https://web.archive.org/web/20130923061547/http://unispal.un.org/UNISPAL.NSF/0/7BDD2C11C15B54C2052565D10057251E. Läst 14 juli 2013.
- ^ Mara BIZZOTTO. ”Parliamentary question | Violence against Christians in the Gaza Strip | E-006179/2011 | European Parliament” (på engelska). www.europarl.europa.eu. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/E-7-2011-006179_EN.html. Läst 28 maj 2025.
- ^ Dr Edy Cohen (27 maj 2019). ”The Persecution of Christians in the Palestinian Authority” (på amerikansk engelska). Begin-Sadat Center for Strategic Studies. https://besacenter.org/persecution-christians-palestinian-authority/. Läst 28 maj 2025.
- ^ Dr Edy Cohen (27 maj 2019). ”The Persecution of Christians in the Palestinian Authority” (på amerikansk engelska). Begin-Sadat Center for Strategic Studies. https://besacenter.org/persecution-christians-palestinian-authority/. Läst 28 maj 2025.