Paavo Prokkonen
Pavel Stepanovitj (Paavo) Prokkonen (ryska: Павел Степанович Прокконен), född den 16 juli 1909 i Porosozero, guvernementet Olonets, död 18 juli 1979 i Petrozavodsk, var en karelsk-sovjetisk politiker. Han var ordförande för Karelsk-finska SSR:s ministerråd (statsminister) 1940–1947 och 1950–1956 samt som ordförande för presidiet för Karelska ASSR (president) 1956-1979.
| Pavel Stepanovitj Prokkonen | |
| Tid i befattningen 16 juli 1956–18 juli 1979 | |
| Företrädare | Otto Ville Kuusinen |
|---|---|
| Efterträdare | N. Kalinin |
| Tid i befattningen 1950–1956 | |
| Företrädare | Position skapad |
| Efterträdare | Voldemar Virolainen Ivan Stepanovitj Beljajev |
| Född | 16 juli 1909 Porosozero, Ryska Imperiet |
| Död | 18 juli 1979 (70 år) Petrozavodsk, Sovjetunionen |
| Gravplats | Sulazjgoras begravningsplats |
| Politiskt parti | Sovjetunionens kommunistiska parti |
I Sovjetunionens politik var han känd som Pavel Stepanovitj Prokkonen, men han översatte sitt förnamn till Finlands folkregerings förkunnande och är därmed känd i den finska historieskrivningen som Paavo Prokkonen. Hans ursprungliga efternamn var Prokofjev.[1]
Tidigt liv och politisk karriär redigera
Prokkonen föddes in i en fattig karelsk bondefamilj. År 1927 valdes Prokkonen till sekreterare för det lokala jordbruksrådet. Han gick med i Sovjetunionens kommunistiska parti 1930. År 1931 utnämndes han till ordförande för jordbruksrådet.[2] Från 1934 och framåt arbetade Prokkonen i Karelska ASSR:s lokalstyre på olika poster, och blev till slut ordförande för sovjeten i Olonets-området 1937. Han valdes till vice ordförande för Karelska ASSR:s folkkommissarieråd år 1938, och han innehade posten fram till andra världskrigets start.[2]
Betydande poster redigera
Vid vinterkrigets start utropades Terijokiregeringen under Otto Ville Kuusinens styre den 1 december 1939. Medan han arbetade som minister för karelska ärenden var Paavo Prokkonen den enda karelska ministern och den enda som fötts utanför Storfurstendömet Finland i den så kallade Terijokiregeringen. När vinterkriget slutat och folkrepubliken smält samman med Karelsk-finska SSR utnämndes Paavo Prokkonen till den nya sovjetrepublikens första statsminister som ordförande för folkkommissariernas råd. Han besteg samma post åter år 1950, då titeln hade ändrats till ordförande i ministerrådet. Han arbetade där fram till år 1956, då den Karelsk-finska sovjetrepubliken degraderades till autonom sovjetrepublik. Då blev han befordrad till huvudman för den autonoma socialistiska republiken, ordförande för den högsta sovjetens presidium. Han innehade posten fram till sin död år 1979.[3]
Prokkonen var även vald av partikongressen till Sovjetunionens kommunistiska partis övervakningskommitté som medlem 1952–1961.[2]
Utmärkelser redigera
Paavo Prokkonen belönades med Leninorden två gånger, en Patriotiska krigets orden och två Röda fanans orden.[3]
Petrozavodsk stad satte upp en minnesplatta för Prokkonen på Kirovgatan 24 för att hedra hans födelses hundraårsjubileum. Plattan avtäcktes av Sergej Katanandov, president för Karelska republiken, år 2009.[4]
Litterär produktion redigera
- Героизм народа в дни воины: Воспоминания, Karelens utgivare, Petrozavodsk 1974.
Källor redigera
- ^ Jussila, Osmo (1985). Terijoen hallitus. sid. 22. Läst 8 mars 2018
- ^ [a b c] ”Прокконен (Прокофьев) Павел Степанович (Prokkonen Paavo) (På RY)”. Arkiverad från originalet den 8 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180308020836/http://www.knowbysight.info/PPP/04111.asp. Läst 8 mars 2018.
- ^ [a b] ”TП.С.Прокконен, Karelska Republiken (På RY)”. Arkiverad från originalet den 27 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180727053653/http://www.gov.karelia.ru/gov/Different/Dates/1999/11.html. Läst 8 mars 2018.
- ^ ”В Петрозаводске открыта памятная доска Прокконену, Kurier Karelija (På RY)”. http://kurier.karelia.ru/index.php?option=com_content&view=article&id=2599:2009-07-21-14-58-34&catid=1:2008-10-21-06-33-28&Itemid=16. Läst 8 mars 2018.[död länk]
- ^ [a b c d e f g] läs online, imena.karelia.ru, läst: 12 oktober 2023.[källa från Wikidata]