Otillåten påverkan

juridisk term

Otillåten eller otillbörlig påverkan är ett samlingsnamn för trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller korruptionsförsök som syftar till ett åsidosättande av i demokratisk ordning beslutade regler.[1] Otillåten påverkan anses därför inte enbart vara ett säkerhets- och arbetsmiljöproblem utan även utgöra ett hot mot demokratin.[2].

Den kan rikta sig mot näringsliv, förtroendevalda, journalister, idrottsrörelsen, skolpersonal och i synnerhet mot tjänstemän inom offentlig förvaltning.[3] Syftet med otillåten påverkan kan vara att tvinga fram eller förhindra exempelvis ett beslut, en inspektion, en tillsynskontroll, en ekonomisk utbetalning eller att påverka en rättsprocess.

Begreppet innefattar handlingar som är olagliga, som olaga hot, skadegörelse av egendom eller misshandel, men också påtryckningar som inte är formellt olagliga men ändå har en negativ påverkan på någons yrkesutövning, som till exempel socialt tryck eller vissa trakasserier. Det har ingen betydelse om påtryckningen är laglig eller olaglig, negativ eller positiv, inte heller om den sker i direkt samband med en arbetsuppgift eller som hämnd under någons fritid.

Det är viktigt särskilja sådan påverkan som både är laglig och tillåten, exempelvis att överklaga ett beslut till högre instans eller få ett debattinlägg publicerat i en tidning.[4] Det är först om påverkan strider mot god sed, etik och moral eller författning som den blir otillåten eller otillbörlig.

Det finns intervjustudier[5] och rapporter[6] som visar att otillåten påverkan ökar. Det gäller även korruption där brottsstatistiken visar att värdet på mutor mellan år 2020 och 2021 ökat med 605 % till 117 miljoner kronor.[7] Bland annat därför har Sveriges regering tillsatt en utred­ning som ska ge förslag på vilka åtgärder som behövs för att mot­verka otillåten påverkan och korruption.[8]

Viss kritik har riktats mot att beskrivningen och reaktionerna som vidtas för att motverka otillåten påverkan är överdrivna.[9]

ReferenserRedigera

  1. ^ Wallström, Karolin (2007). Motverka otillåten påverkan : en handbok för myndigheter om att förebygga trakasserier, hot, våld och korruption. Brottsförebyggande rådet. ISBN 978-91-85664-66-5. OCLC 185241863. https://www.worldcat.org/oclc/185241863. Läst 11 augusti 2022 
  2. ^ Anna., Jonsson, (2017-03-29). Att förebygga och hantera påverkansförsök. Brå, Brottsförebyggande rådet. OCLC 1026759972. http://worldcat.org/oclc/1026759972. Läst 11 augusti 2022 
  3. ^ ”Otillåten påverkan”. Brottsförebyggande rådet. https://www.bra.se/forskning-och-analys/otillaten-paverkan.html. Läst 11 augusti 2022. 
  4. ^ ”Otillåten Påverkan – Kurser som skyddar mot hot, våld och annan otillåten påverkan.”. Otillåten Påverkan. https://www.xn--otilltenpverkan-llbe.se/. Läst 11 augusti 2022. 
  5. ^ Lisa Pedersen (2021). Välfärdsbrott och otillåten påverkan: Från bidragsfusk till systemhotande brottslighet. Sveriges kommuner och regioner. https://skr.se/download/18.583b3b0c17e40e303846fdce/1642754384149/7585-953-8.pdf. 
  6. ^ Skinnari, Johanna (2016). Otillåten påverkan mot myndighetspersoner: en uppföljning. https://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2016-09-08-otillaten-paverkan-mot-myndighetspersoner.html. Läst 11 augusti 2022 
  7. ^ ”MUTBROTTSDOMAR I SVERIGE 2021 IMM:S RÄTTSFALLSSAMLING SEKTOR FÖR SEKTOR”. Institutet mot mutor (IMM). https://www.institutetmotmutor.se/wp-content/uploads/2022/02/Mutbrottsdomar-i-Sverige-2021.pdf. Läst 11 augusti 2022. 
  8. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (8 juli 2022). ”Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2022/07/dir.-2022112/. Läst 11 augusti 2022. 
  9. ^ Rebecka Åberg (VT 2017). ”Otillåten påverkan: Styrning, brott och den goda förvaltningen. Kandidatarbete” (PDF). Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. https://www.criminology.su.se/polopoly_fs/1.346479.1505148481!/menu/standard/file/Ae%CC%80berg_Rebecka_fix.pdf. Läst 11 augusti 2022.