Nils Harald Ossian Håkansson (pseudonym Håkan Röde) född 23 oktober 1882 i Nässjö församling, Jönköpings län,[3] död 5 augusti 1928 i Sunne församling, Värmlands län,[4][5] var en svensk skriftställare.

Ossian Håkansson
Född23 oktober 1882[1]
Nässjö församling[2], Sverige
Död5 augusti 1928[2][1] (45 år)
Sunne församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPoet, författare[2], journalist[2]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Håkansson genomgick Växjö gymnasium med avbröt studierna före studentexamen och blev i stället målare. Han var aktiv i den socialdemokratiska ungdomsrörelsen 1905–1909 innan han emigrerade till Förenta staterna. Han återvände till Sverige 1912 och började studera kulturhistoria och fackföreningshistoria. År 1919–1925 hade han en anställning som arkivarie vid Folkets Dagblad och därefter flyttade han till Gyllebo gård i Värmland.

Politisk tillhörde Håkansson den riktning inom arbetarrörelsen som kom att bilda Sveriges socialdemokratiska vänsterparti 1917. Han följde vid partisprängningen 1924 med Zeth Höglund och var en tid anställd vid det nya partiets tidning Den Nya Politiken.

Håkansson var en av initiativtagarna till Arbetarnas kulturhistoriska sällskap som bildades 1926 och han var styrelseledamot där fram till sin död.

Han gifte sig 1913 med Anna Gunilla Håkansson.[4]

Författarskap redigera

Han skrev tre betydande fackföreningshistoriker och ett antal kulturhistoriska verk. Han var även verksam som översättare av framför allt engelsk och amerikansk social litteratur.

Han utgav ett antal pjäser och sina samlade dikter 1909. Poesin bedöms av kritiker som habil och formellt oklanderlig, men han ansågs inte vara någon betydande diktarbegåvning.[6]

Bibliografi redigera

  • Dikter (av Håkan Röde, 1909)
  • Varia: Gryningstiden ("Från stenåldern till världskriget. Kulturhistoriska försök" 1, 1918)
  • Varför jag blivit bolsjevik. Av en humanist (anonym, 1919)
  • De som byggt Stockholm. Ur mureriarbetets och murararnas historia. Utgiven av Stockholms murare med anledning av fackföreningens fyrtioåriga bestånd den 5 juli 1925 (1925)
  • Genom vildars och urgamla kulturers land. På vandring genom Riksmuseets etnografiska samlingar (Med förord av Gerhard Lindblom, 1926)
  • Med stolpskor och linjetång. Med anledning av telegraf- och telefonmannaförbundets 25-årsjubileum 1926 (1926)
  • Stockholms rörarbetares historia. Utgiven av Svenska metallindustriarbetareförbundets avdelning 36 (1926)
  • På kuskbock och vid bilratt. Ur Stockholms trafiklivs historia. Utgiven av Stockholms automobilförarefackförening med anledning av föreningens 25-årsjubileum år 1927 (1927)
  • Det röda Värend. Prolog vid Växjö arbetarkommuns 25-årsjubileum den 4 december 1927 (1928)
  • Bland kulturens primärarbetare. Ur grov- och fabriksarbetets historia. Minnesskrift utgiven vid Svenska grov- och fabriksarbetareförbundets avdelning 36 fyrtioårsjubileum den 21 maj 1928 (1928)

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] N H Ossian Håkansson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] N H Ossian Håkansson, läst: 27 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Nässjö församlings födelse- och dopbok 1861–1889, s. 283
  4. ^ [a b] Sunne församlingsbok 1921–1940, s. 330
  5. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  6. ^ Uhlén, Axel (1978). Arbetardiktningens pionjärperiod 1885-1909 ([Ny utg.] /med efterord av Lars Furuland). Stockholm: Ordfront. sid. 231. Libris 8373780. ISBN 91-7324-069-9 

Vidare läsning redigera

  • Cederqvist, Jane (1982). ”Ossian Håkanson - en arbetets historieskrivare”. En annan historia : sju folkliga historiker från Nils Månsson Mandelgren till Vilhelm Moberg (1982): sid. 79-89  : ill.  Libris 10297028
  • Ström, Fredrik (1928). ”N. H. Ossian Håkanson : en minnesruna”. Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap 1928(2) : 4-5,: sid. 49-57.  Libris 11555384