Osmia dives
Osmia dives är en biart som beskrevs av Alexander Mocsáry 1877.[4][5]
| Osmia dives | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Murarbin Osmia |
| Undersläkte | Helicosmia[1] |
| Art | Osmia dives |
| Vetenskapligt namn | |
| § Osmia dives | |
| Auktor | Mocsary, 1877 |
| Synonymer | |
|
Osmia medanae Magretti, 1890 Osmia subintegra Pérez, 1902 Osmia hierosolomita Benoist, 1934[2] Osmia (Helicosmia) sogdiana dives Mocsary, 1877[3] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Arten ingår i släktet murarbin och familjen buksamlarbin.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]
Beskrivning redigera
Artens grundfärg är vanligen mörk, hos honan helt mattsvart. Hos honan är behåringen orange och gles på hjässan och mellankroppen, tätare och ljusare i ansiktet. Bakkroppen har orangefärgade tvärband. Hanen har vithårigt ansikte; behåringen på resten av kroppen är ljus. Honan är omkring 13 mm lång, hanen omkring 12 mm.[1]
Utbredning redigera
Osmia dives förekommer i Sydeuropa, Nordafrika, Turkiet, Cypern, Azerbajdzjan, Syrien, Jordanien, Israel, Palestina[8], Iran, Kirgizistan och Turkmenistan[9].
Ekologi redigera
Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från flera familjer, som ärtväxter och korgblommiga växter.[9]
Likt alla murarbin är biet solitärt (icke-socialt); honan ansvarar själv för avkommans omsorg.[10]
Källor redigera
- ^ [a b] Razeyeh Khodaparast & Alireza Monfared (2013). ”Taxonomic Studies on Osmiine Bees (Hymenoptera, Apoidea: Megachilidae) of Fars Province (Iran)” (på engelska) (PDF, 0,98 MB). Entomofauna (Ansfelden) 34 (19): sid. 7–8. ISSN 0250-4413. https://www.zobodat.at/pdf/ENT_0034_0229-0260.pdf. Läst 15 oktober 2019.
- ^ Stefan Ungricht, Andreas Müller & Silvia Dorn (2008). ”A taxonomic catalogue of the Palaearctic bees of the tribe Osmiini (Hymenoptera: Apoidea: Megachilidae)” (på engelska) (PDF, 3,73 MB). Zootaxa (Magnolia Press) 1865: sid. 148. ISSN 1175-5334. Arkiverad från originalet den 13 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190713051031/http://zoologie.umons.ac.be/hymenoptera/biblio/Ungricht_et_al_2008_Osmiini_Catalogue.pdf. Läst 29 oktober 2019.
- ^ ”Osmia dives Mocsary, 1877” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Osmia+dives&flags=subgenus:. Läst 29 oktober 2019.
- ^ manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09, 2008
- ^ Ungricht, Stefan, Andreas Müller, and Silvia Dorn, 2008A taxonomic catalogue of the Palaearctic bees of the tribe Osmiini (Hymenoptera: Apoidea: Megachilidae) Zootaxa, issue 1865
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/details/species/id/6975776. Läst 28 oktober 2019.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist Arkiverad 12 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ M. Ju. Prosjtjalykin, M. M. Maharramov, Kh. A. Alijev (2019). ”New Data on the Tribe Osmiini (Hymenoptera: Megachilidae) from Azerbaijan” (på engelska) (PDF, 233 kB). Far Eastern Entomologist (383): sid. 3–4. doi:. ISSN 1026-051X. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191029014055/https://www.biosoil.ru/Files/FEE/00001826.pdf. Läst 28 oktober 2019.
- ^ [a b] Setare Kiani Bakiani, Alireza Monfared, Hamidreza Hajiqanbar och Shahrzad Azhari (2016). ”A survey on Apoidea bees (Insecta: Hymenoptera) and their associated mites in Fars Province, Iran” (på engelska) (PDF, 793 kB). Journal of Insect Biodiversity and Systematics 02 (2): sid. 9. http://journals.modares.ac.ir/article-36-7081-en.pdf. Läst 28 oktober 2019.
- ^ Murbin Nationalencyklopedin Läst 22 oktober 2019.