Osmia calaminthae
Osmia calaminthae är ett solitärt (icke samhällsbildande) bi i familjen buksamlarbin som enbart förekommer i Florida i USA.
| Osmia calaminthae | |
 Osmia calaminthae som besöker bergmyntan Clinopodium ashei. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Murarbin Osmia |
| Undersläkte | Melanosmia[1] |
| Art | O. calaminthae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Osmia calaminthae | |
| Auktor | Rightmyer, Deyrup, Ascher & Griswold, 2011[1][2] |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
.jpg)
.jpg)
Honan är mörkblå, även om mellankroppen ibland kan vara något ljusare. Hanen har ljusblått huvud och mellankropp, medan bakkroppen är mörkblå. Hos båda könen är mundelarna, antennerna, labrum, clypeus[a] övre del, nedre delen av benen, de bakre kanterna på tergiterna och sterniterna[b] alla bruna. Hos hanen är dessutom de fyra främsta sterniterna helt bruna, inte bara bakkanterna. Som hos alla buksamlarbin har honan en scopa, en hårborste på buken avsedd för polleninsamlingen. Men hos denna art, samt hos släktingen Osmia conjunctoides, är ansiktsbehåringen hos honan modifierad, med korta, upprättstående hår som utgör det egentliga verktyget för polleninsamling. Vingarna är rökfärgade, kraftigare hos honan. Kroppslängden är 10 till 11 millimeter hos honan, med en längd på framvingen (den längre vingen) på 6 till 7 mm. Motsvarande mått hos hanen är omkring 10 mm för kroppen och 6 mm för framvingen.[2]
Utbredning redigera
Arten finns endast i ett litet område nära Lake Placid i den amerikanska delstaten Florida. Den är mycket sällsynt, bland annat den amerikanska frivilligorganisationen NatureServe har klassificerat den som "Critically Imperiled", och försök har gjorts för att få den fridlyst.[3] 2015 tog sig United States Fish and Wildlife Service an fallet, som ännu 2020 är under behandling.[4][5] Arten beskrevs för första gången 2011[2], och återupptäcktes efter flera års ovisshet i mars 2020[6].
Ekologi redigera
Osmia calaminthae lever i chaparralliknande buskageterräng på sandjord, och är specialiserad på bergmyntan Clinopodium ashei vad gäller pollen.[4][2] Nektar kan även hämtas från ärtväxten Lupinus diffusus[1]. Flygtiden är kort, vanligtvis från mitten av mars till större delen av april.[4] En egenhet hos arten är att den nickar med huvudet när den besöker en blomma.[6]
Som alla murarbin är Osmia calaminthae solitär.[7]
Kommentarer redigera
- ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor redigera
- ^ [a b c] ”Osmia calaminthae Latreille, 1805” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Osmia+calaminthae. Läst 22 maj 2020.
- ^ [a b c d] Molly G. Rightmyer, Mark Deyrup, John S. Ascher & Terry Griswold (2011). ”Osmia species (Hymenoptera, Megachilidae) from the southeastern United States with modified facial hairs: taxonomy, host plants, and conservation status”. Zookeys (148). doi:. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3264411/. Läst 21 maj 2020.
- ^ Olivia N. Kyle (5 februari 2015). ”A Petition to list the Blue Calamintha Bee (Osmia calaminthae) as an Endangered, or Alternatively as a Threatened, Species Pursuant to the Endangered Species Act and for the Designation of Critical Habitat for this Species” (på engelska) (PDF, 924 kB). Defenders of Wildlife. Arkiverad från originalet den 10 december 2021. https://web.archive.org/web/20211210030737/https://www.fws.gov/southeast/pdf/petition/blue-calamintha-bee.pdf. Läst 22 maj 2020.
- ^ [a b c] ”Osmia calaminthae Blue Calamintha Bee” (på engelska). NatureServe. 8 januari 2019. https://explorer.natureserve.org/Taxon/ELEMENT_GLOBAL.2.872575/Osmia_calaminthae. Läst 22 maj 2020.
- ^ ”Additional information on six petitioned species including two snakes, two bees, a butterfly and a snail found in the Southeast” (på engelska). United States Fish and Wildlife Service. 27 oktober 2017. Arkiverad från originalet den 31 december 2019. https://web.archive.org/web/20191231034717/https://www.fws.gov/southeast/endangered-species-act/90-day-finding/september-2015-batch/. Läst 22 maj 2020.
- ^ [a b] Rachel Delia Benaim (11 maj 2020). ”Florida’s Lost Blue Bee Rediscovered” (på engelska). The Weather Channel. https://weather.com/news/news/2020-05-11-floridas-lost-blue-bee-rediscovered. Läst 22 maj 2020.
- ^ ”murbin”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/murbin. Läst 25 maj 2020.
Wikispecies har information om Osmia calaminthae.
