Skogboda är en by i Föglö kommun på Åland med 10 invånare (2023). Den ligger i den del av kommunen som kallas Östersocken och hör sedan 2006 till Ålands södra skärgårdsförsamling. Tidigare hörde den till Föglö församling.
| Skogboda | |
| By | |
 Vägen genom Skogboda. 23 oktober 2024.
| |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Autonom region |  Åland
|
| Område | Ålands skärgård |
| Kommun | Föglö |
| Församling | Ålands södra skärgårdsförsamling |
| Koordinater | 60°01′31″N 20°30′47″Ö / 60.0253°N 20.5131°Ö |
| Folkmängd | 10 (2023-12-31)[1] |
| Befolkades | medeltiden |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Postort | Föglö |
| Postnummer | 22710[2] |
| Registerby | 062-420[3] |
  Byns läge på Åland.
| |
| Visa på detaljerad karta: Kartplatsen | |
Geografi
redigeraSkogboda gränsar i norr mot byn Sanda och i öster mot byarna Sommarö och Hastersboda. I söder och väster har Skogboda vattengräns mot Björsboda, Klovskär, Prästgården och Sonboda med flera byar. Till Skogboda hör också en del områden på norra delen av ön Näversholma.
Till byn hör vidare ett större vattenområde i söder med åtskilliga holmar, skär och klippor. Några av dem är:
- Apelholm, invid hemlandet, obebyggd, 600 meter i nord–sydlig riktning, areal 11,2 hektar, beväxt med hällmarksskog med inslag av al på låglänta ställen,
- Gloskär, där ett spetälskehospital fanns på 1600-talet,
- Lammskär, 500 meter öst–västlig riktning, areal 9 hektar, och
- Ormgård, obebyggd, 420 meter i sydväst–nordöstlig riktning, areal 8,9 hektar.
- Samnanholm, obebyggd, 500 meter i sydväst–nordöstlig riktning, belägen mellan Skogboda och Näversholma, nu sammanväxt med Högholmen som hör till byn Sanda.[4]
En del holmar har genom landhöjningen växt samman med hemlandet, exempelvis Moderholm söder om byn.
Skogboda och resten av Östersocken har förbindelse med de västra delarna av Föglö via Brändöströmsbron över Brändöströmmen, det sund som skiljer Brändö från byn Sonboda.
Historia
redigeraLiksom resten av Ålands skärgård befolkades Skogboda under medeltiden. Byn är en avsöndring från den större byn Hastersboda i öster.
Området där byn anlades hade nyttjats redan innan de första människorna slog sig ner. Det framgår av byns namn, som är en sammansättning av ’skog’ och ’bod’ i plural och betyder ’bodarna i (vid) skogen’. Sannolikt var det de tidiga Hastersbodaborna som hittade timmerskog på platsen och satte upp bodar att bo i medan de högg. De började kalla platsen Skogboda. Senare anlades ett nybygge som övertog platsen befintliga namn. När detta skedde finns det inga säkra uppgifter om, mer än att det förmodligen skedde på 1100- eller 1200-talet.[5]
1500- och 1600-talet
redigeraDet dröjer innan Skogboda avsätter några spår i de skriftliga källorna. Först i 1530-talets skatteböcker möter vi byn första gången. Då nämns fyra bönder: Nils Gudmundsson, Nils Persson, Per Jönsson och Nils Olofsson. På 1540-talet ökade antalet bönder först till fem och sedan till sex. Enligt 1559 års jordebok hette de Jöns Nilsson, Klemet Nilsson, Per Jönsson, Nils Gudmundsson, Lasse Gudmundsson och Nils Persson. Några år senare, i mitten på 1560-talet, minskade antalet bönder åter till fem.[6]
Och fem gårdar hade byn under de kommande seklerna:
- nr 1, Östergård,
- nr 2, Södergård,
- nr 3, Markusas,
- nr 4, Hansas och
- nr 5, Norrgård.[7]
Den första beskrivningen av byn hittar vi i 1661 års jordebok: ”I denna by är medelmåttigt mulbete och brännved, skötläggning i stora havet, fjällfiskedräkt till nödtorften. Humlegård till några stänger”. Skogbodabönderna verkar alltså ha haft det viktiga de behövde – bete, skog och fiske – så de klarade sig, och ingenting nämns uttryckligen som en bristvara för dem.[6]
1700-talet
redigera
Den första kartan över Skogboda by upprättades 1772 av lantmätaren Carl Niclas Biörckbom. På den syns en ganska glest bebyggd by med fem gårdar och tre väderkvarnar norr om två åkergärden. Lantmätaren beskriver böndernas villkor. De var mångsysslare och livnärde sig på jordbruk, boskapsskötsel, skogsbruk och fiske samtidigt som de förädlade en del produkter. Det de producerade räckte också till försäljning. Årligen sålde bönderna tio famnar bryggved (ved av större dimension, närmare meterlång). De fångade fjällfisk (främst gädda och abborre) som också räckte till försäljning åt fiskköparna som reste runt i skärgården. Bönderna sålde även en del viktualievaror, sannolikt främst ost, och kreatur. För inkomsterna kunde de betala kronoutlagorna (skatterna) och köpa sådant som behövdes för gårdsbruket.[8]
I början av 1770-talet förstorades byns domäner genom att bönderna löste in ett antal kronoholmar i havet söder om Skogboda. Den största var Gloskär. Där hade på 1600-talet funnits ett spetälskehospital. Sammanlagt rörde det sig om 26 namngivna holmar med kringliggande vatten. I samband med affären upprättades 1771 en karta över området av lantmätaren Christian Braxer. Se vidare Gloskär.
Holmarna var nyttiga för bönderna av flera anledningar. De kunde användas som betesholmar åt får och nötdjur samtidigt som där fanns en del ved, främst al och björk. Men främsta orsaken var sannolikt att där fanns fyra lillnotvarp, platser där det var möjligt att fiska genom att dra not, nämligen vid Gloskär, Keskär, Bergskär och Grytkobb. Den årliga fångsten uppgick till en tunna blandfisk (gäddor och annan fisk). Dessutom var det möjligt att jaga säl, som årligen gav en halv tunna späck.[9]
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Skogboda 1970–2020[1] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 32 | |||
| 1980 | 25 | |||
| 1990 | 15 | |||
| 2000 | 12 | |||
| 2010 | 14 | |||
| 2020 | 10 | |||
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] ”Invånarantalet i byar och stadsdelar 1905–2023” (excel-fil). ÅSUB, Ålands statistik- och utredningsbyrå. https://www.asub.ax/sv/befolkning-befolkningens-storlek-och-struktur-tabeller. Läst 6 augusti 2024.
- ^ ”Postnummer by/område på Åland”. Åland Post. http://www.alandpost.ax/privat/skicka-brev/postnummer-pa-aland/postnummer-byomrade-pa-aland.
- ^ ”Kommuner och byar 2013” (excel-fil). Lantmäteriverket. https://www.maanmittauslaitos.fi/sv/information-om-lantmateriverket/organisation/statistik. Läst 6 augusti 2024.
- ^ Lantmäteriverket: Terrängkarta 1:100 000, hämtad 2017-02-21 från filnedladdningstjänsten avgiftsfri data
- ^ Skogsjö 2009, s. II:246 f.
- ^ [a b] Skogsjö 2009, s. II:247.
- ^ Weckström 1852, s. 56.
- ^ Skogsjö 2009, s. II:248.
- ^ ”Å4:20/1-6 Skogboda; Tiluskartta ja selitys (1772-1772): Tiedosto 3”. Astia (Riksarkivet, Helsingfors). https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=4872456211&aineistoId=2549879385. Läst 4 oktober 2024.
Tryckta källor
redigera- Dahl, Göran (1994). Bomärken på Åland. Mariehamn: Ålands Folkminnesförbund. sid. 187–188. Libris 8034161. ISBN 951-95220-6-9
- Skogsjö, Håkan (2009). Familjer och gårdar i Föglö : från stormaktstid till nutid. Mariehamn. ISBN 978-952-67154-3-8
- Weckström, M. (1852). Geografiskt-statistiskt lexikon öfver Finland 1851. Åland. Åbo: Eget förlag. sid. 56. Libris 2819657. https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/1908051?page=57. Läst 4 oktober 2024